Ny bok: Allt du behöver veta om skatter

Nu är min bok ute! I Allt du behöver veta om skatter har jag sammanfattat den nationalekonomiska skatteforskningen för en bredare allmänhet...

30 december 2007

Frågesport: Vad kan du om världen?

Frågesporten fungerar för närvarande inte.

Nedan kan du testa dina kunskaper i mänskliga levnadsförhållanden i en frågesport som jag har gjort.


1. Hur mycket har världens BNP per capita ökat sedan 1975?





2. Hur stor del av inkomsterna i världen går till de fattigaste 80 procenten, om man tar hänsyn till prisskillnader mellan länder?





3. 1981 levde 40 procent av u-ländernas befolkning i extrem fattigdom. Hur stor var andelen 2004?





4. Hur har antalet extremt fattiga i världen förändrats sedan 1981?





5. 1950 jobbade en genomsnittslöntagare i de rika länderna 2 100 timmar per år. Hur länge jobbade en genomsnittslöntagare 2000?





6. Medellivslängden i u-länderna var 45 år 1960. Hur länge lever en genomsnittlig u-landsmedborgare i dag?





7. 1960 dog 12 procent av spädbarnen i världen innan de fyllt ett år. Hur stor andel dog 2005?





8. 1970 hade 30 procent av människorna i u-länderna tillgång till säkert vatten. Hur stor var andelen 2004?





9. 1970 var 37 procent av u-landsmedborgarna undernärda. Hur många var det 2002?





10. 1970 kunde 63 procent av världens vuxna läsa och skriva. Hur många kan det i dag?





11. 1960 arbetade en fjärdedel av världens barn. Hur många arbetade 2003?





12. Hur har risken att dö i en naturkatastrof förändrats under 1900-talet?





13. 1950 levde 31 procent av jordens invånare i demokratier. Hur många gjorde det 2000?







Namn (frivilligt):
Eventuell hemsida:



Alla uppgifter kommer från rapporten Världens välfärd (inte tjuvkika!) och är inspirerad av ett liknande test från tidsskriften Neo. Mejla mig på lundberg[snabel-a]oboj.net om det inte fungerar.

29 december 2007

Vänsterpartiets svaghet är socialismen

Förnyar-vänsterpartisten Staffan Norberg skrev i går på DN debatt att vänsterpartiet är fast i den gamla hjulspår med impopulära frågor som att förbjuda läxor. Det är bra att någon reagerar på vänsterpartiets verklighetsfrånvända politik, men han har fel i sin analys att partiet "liknar det gamla moderaterna, med sitt konservativa budskap att allt var bättre förr".

Problemet är inte att vänsterpartiet är omodernt; problemet är att socialismen är omodern. 1900- och 2000-talen är liberalismens århundraden. Både fattiga och rika länder har sedan 1980-talet privatiserat och avreglerat (de enda som inte har gjort det är Venezuela, Kongo, Sierra Leone och Zimbabwe), samtidigt som världen blivit rikare. Orsakssambanden går i båda riktningarna: liberalism gör människor rika, och rika människor kräver liberalism.

När inkomsten ökar vill man kunna bestämma över skolan och sjukvården, och man börjar tänka mer långsiktigt: Om vi förstatligar Volvo kanske vi får billigare bilar i morgon, men förmodligen får vi inga bilar alls i övermorgon.

Bloggen Röda raketer spelar oförstående inför Norbergs konstaterande att vänsterpartiet visar "solidaritet med brutala regimer och terrororganisationer bara för att de hatar USA":

"Om Staffan kan ge exempel på tvivelaktiga regimer och rörelser som får stöd från vänsterpartiet, så kan frågan diskuteras. Nu blir den hängande i luften. Vad menar han?"

Tja, vi kan ju börja med Fidel Castro och den allt mer Putinlike Hugo Chavez (Kuba och Venezuela är de enda länder på de amerikanska kontinenterna som saknar pressfrihet enligt Freedom House). Under Libanonkriget 2006 stödde många Hizbollah och man är alltid snabb att jämföra oljediktaturen Irans kärnvapen/-kraftsprogram med demokratin USA.

Även om allt inte är bra i Irak och Afghanistan så är de länderna demokratier för första gången i historien, och i Afghanistan har antalet barn som går i skolan flerdubblats. Ändå envisas man med att föra fram en nattsvart bild.

Vänsterpartiet ligger på bara fem procent trots rekordsiffror för socialdemokraterna. Om de inte inser att deras ideologi är dödsdömd kommer de att åka ur riksdagen 2010. Inte mig emot.

28 december 2007

Pseudovetenskap (v)

Fem vänsterpartistiska riksdagsledamöter föreslår i en motion att elöverkänslighet ska kunna klassas som en arbetsskada och att elöverkänsliga ska kunna få statligt stöd för att anpassa bostaden till sjukdomen.

Som jag skrivit tidigare finns det ingenting som tyder på att man kan vara överkänslig mot el. Elöverkänslighet är sannolikt någon form av neuros. Nicklas Sandström berättar att läkarna inte vill ställa diagnosen elöverkänslighet eftersom den inte finns.

Det är tråkigt att vänsterpartiet hemfaller åt sådan pseudovetenskap. Kommunismen var från början materialistisk och framstegsinriktad. Karl Marx såg det som självklart att industrialismen var ett steg framåt för mänskligheten, och var kraftig religionsmotståndare. Europa och USA var de mest utvecklade regionerna enligt Marx och kapitalismen var ett nödvändigt mellansteg mellan feodalismen och det framtida kommunistiska paradiset där människan använder naturen och stora produktivkrafter för att nå högre höjder.

Sedan 1800-talet har hippiefieringen av vänstern gått långt. Man har förenat sig med miljöextremisterna och postmodernismen och tar nu varje tillfälle att kritisera framåtskridande, industrialism och Västerlandet, ofta i strid med vetenskapen. Snälla vänstern, kom tillbaka till vetenskapen och förnuftet!

24 december 2007

En god, sekulär, kapitalistisk jul till er alla!

Kanske kan det bli en jultradition på liberala bloggar att länka till Leonard Peikoff som berättar att julen inte har med religion att göra utan är ett sätt att fira kapitalismen, tillväxten och vetenskapen, och citera Ayn Rand:
The secular meaning of the Christmas holiday is wider than the tenets of any particular religion: it is good will toward men... The charming aspect of Christmas is the fact that it expresses good will in a cheerful, happy, benevolent, non-sacrificial way. One says: ´Merry Christmas´ – not ´Weep and repent´. And the good will is expressed in a material, earthly form – by giving presents to one’s friends, or by sending them cards in token of remembrance…
The best aspect of Christmas is the aspect usually decried by the mystics: the fact that Christmas has been commercialized. The gift-buying…stimulates an enormous outpouring of ingenuity in the creation of products devoted to a single purpose: to give men pleasure. And the street-decorations put up by the department stores and other institutions – the Christmas trees, the winking lights, the glittering colors – provide the city with a spectacular display, which only ´commercial greed´ could afford to give us. One would have to be terribly depressed to resist the wonderful gaiety of that spectacle.
God jul!

22 december 2007

Kina 40 procent mindre än man trott

Som befarat hade ekonomerna tidigare överskattat storleken på Kinas ekonomi med 70 procent – BNP per capita är bara 4 000 dollar i stället för tidigare uppgivna 7 000. Förändringen beror på att priserna i Kina är högre än man tidigare trodde. Uppskattningar av prisnivån används när man vill justera för prisskillnader mellan länder för att få en rättvis jämförelse. Den nya undersökningen, utförd av Världsbanken, konstaterar också att Indien inte "längre" är världens tredje största ekonomi utan ligger efter både Japan och Tyskland.

Jag förutspådde tidigare att Kina blir en demokrati senast år 2011, eftersom Kina då beräknades nå 12 000 dollar i BNP per capita, och nästan alla diktaturer är fattigare än så. De nya siffrorna, om de stämmer, tvingar mig att revidera min analys. Nästa år tros Kinas BNP per capita bli smått fantastiska 9,3 procent större än årets. Jag väljer att anta att den tillväxten är hållbar på medellång sikt, och den nya prognosen för när Kina når 12 000 dollar och blir en demokrati är senast år 2017.

Med EU för ett liberalare Europa

Det är en tuff tid just nu för de liberala EU-motståndarna. Schengen utökas, facken får inte sätta företag i blockad hur som helst och privatimport av alkohol tillåts. Det blir allt svårare att motivera EU-kritik med liberala argument, när Sverige på punkt efter punkt tvingas backa från monopol och protektionism (även om allt inte är frid och fröjd). Näringslivet är en stark supporter av EU, liksom de liberala, västvänliga partierna i Östeuropa.

Jag har svårt att förstå rädslan för överstatlighet. Ofrihet, protektionism och höga skatter är lika fel oavsett om de beslutas i Bryssel, i Stockholm eller i Skellefteå. Möjligtvis ligger det något i resonemanget om institutionell konkurrens (att länder konkurrerar mellan varandra att erbjuda bra villkor för exempelvis företagande) men i de flesta fall tror jag att fördelarna för näringslivet överväger när reglerna är lika. Hoten om en utjämning av skattenivåerna i EU faller också ganska platt eftersom skattetrycket i EU är 40 procent i genomsnitt och 51 procent i Sverige.

Argumenten för att säga nej till det nya EU-fördraget eller folkomrösta om detsamma är svaga. EU får mer makt över en rad områden, vilket kommer att förenkla beslutsfattandet. Att förhandla och besluta om sådana här fördrag är politikernas uppgift. En folkomröstning skulle sannolikt präglas av nationalism, protektionism och särintressen. Upplysande är när Ali Esbati (v) skrämmer med "institutionalisering av marknadsfundamentalismen" och "militarisering av den europeiska unionen, för att den bättre ska kunna agera hjälpreda åt USA".

Jonas Sjöstedt (v) kritiserar fördraget i en skrift: "EU:s marknadsliberala karaktär ... slås fast på en rad ställen i fördragets text. Det innebär att varornas fria rörlighet på EU:s inre marknad fortfarande är ett mål som är överordnat medlemsländers rätt att införa strikt lagstiftning för att skydda miljö, konsumenträtt och folkhälsa."

20 december 2007

Auktionera ut frekvenserna

I dag fick vi slutligen veta vad regeringen har tänkt göra med frekvensutrymmet som blev över när det analoga tv-nätet släcktes. Det blir en delning mellan mobilt bredband och hd-tv. Kultur- och infrastrukturministrarna som skriver på DN debatt hävdar att beslutet kommer att ge "förutsättningar för Sverige att stärka sin ställning som världsledande telekomnation".

Man ska alltid vara skeptisk när politiker säger sig ha lösningen och lovar guld och gröna skogar, särskilt när det gäller teknik. Man vet aldrig förrän efteråt vilken teknisk lösning som blir bäst. Tänk om politikerna hade stött Betamax (om du inte har hört talas om Betamax är det för att VHS vann).

Det bästa sättet att fördela frekvensutrymme vore någon typ av auktionsförfarande. Ett sådant garanterar förutom en nationalekonomiskt effektiv fördelning även opartiskhet från statens sida. Så länge som staten vill lägga sig i innehållet i tv-sändningarna har vi inte full yttrandefrihet.

18 december 2007

Fri invandring är en liberal fråga

I kommunistbladet Yelah läser jag om gruppen Ingen människa är illegal. Jag håller med om det de säger i artikeln. Ingen har någon moralisk skyldighet att upprätthålla nationsgränser och vi måste kämpa mot den inhumana invandringspolitiken. Alla liberaler bör prata mer om fri invandring eftersom invandringsbegränsningar är den största frihetsinskränkningen i Västvärlden i dag.

Ingen människa är illegal är en vänstergrupp som "motsätter [sig] alla politiska försök att använda in- och utvandring som en murbräcka för att underminera lönenivåer och sociala skyddsnät inom en stats gränser, exempelvis genom att nyligen invandrade tvingas arbeta i landet under sämre villkor än den övriga befolkningen".

Genom att skriva att "alla människor som befinner sig inom en stats gränser ska ha samma sociala, politiska och ekonomiska rättigheter samt skyldigheter" blir man i själva verket ett hinder för friare invandring. Det är inte möjligt för alla invandrare från fattiga länder att direkt komma upp i samma inkomstnivå som infödda svenskar, bland annat på grund av mindre utbildning och brist på västerländsk arbetslivserfarenhet. Invandring leder med nödvändighet till ökad ojämlikhet. För att kunna upprätthålla ekonomisk jämlikhet inom ett land krävs invandringsbegränsning.

Av den orsaken är det endast liberalismen som med trovärdighet kan argumentera för fri invandring, och det är tråkigt att det är socialister som har bildat den här föreningen och inte liberaler. Vi borde bilda en egen förening för öppna gränser. Vilka är med mig?

17 december 2007

Utlandsresor är eget ansvar

Utredaren Mats Svegfors föreslår att svenskar som råkar ut för en katastrof utomlands ska betala mer av kostnaden för hemresan. Det är ett steg i rätt riktning. Den som reser utomlands ska självklart ta ansvar för detta själv och se till att ha tecknat rätt försäkringar. Det är inte den svenska statens uppgift att flänga runt i världen och hämta hem medborgare som hamnat i trubbel. Många liberaler som kritiserade den socialdemokratiska regeringens agerande under tsunamikatastrofen glömde detta i sin glädje över att kunna kritisera regeringen.

Kulturrevolution om hushållsavdraget

Kulturrevolution bloggar om avdraget för hushållsnära tjänster. Jag har tidigare skrivit om varför det är ett dåligt förslag. Problemen som uppstår av de hutlöst höga svenska skatterna bör inte skylas över av ytterligare subventioner som detta avdrag eller de halverade arbetsgivaravgifterna för unga. Den enda långsiktigt hållbara lösningen är en kraftig skattesänkning.

13 december 2007

Europa måste ta efter USA

I ett skolarbete (pdf) tidigare i år undersökte jag USA:s ekonomi. Jag började med att konstatera att den är urstark. I tabellen nedan jämför jag USA:s 50 delstater (och huvudstadsområdet) med Kanada, Japan och 17 västeuropeiska länder.

Som tabellen visar skulle Sverige placera sig på plats 42 i den amerikanska välståndsligan om vi vore en delstat. De 44 översta i listan är 40 amerikanska delstater och fyra europeiska länder. Siffrorna är i dollar och köpkraftsjusterade, men naturligtvis finns det många felkällor vid en sådan här jämförelse. I stora drag är den dock korrekt. Washington, D.C:s och Luxemburgs extraordinära siffror beror troligen på anhopningen av federala respektive EU-byråkrater.

Se grafik med alla länder och delstater i skolarbetet. Sammanställningen är inspirerad av en tidigare jämförelse i Timbroboken Sverige versus USA.

RankDelstat/landBNP per capita
1 District of Columbia153 500
2 Luxemburg81 500
3-7 (delstater)
8 New York51 400
9-13 (delstater)
14 Kalifornien46 400
15-16 (delstater)
17 Texas44 700
18 Irland44 700
19 Norge44 600
 USA43 200
20-37 (delstater)
38 Schweiz38 700
39-44 (delstater)
45-55 (delstater och länder)
56 Sverige34 700
57 Alabama34 300
58 Idaho34 100
59 South Carolina34 000
60 Grekland33 000
61 Montana33 000
62 Japan32 500
63 Arkansas32 200
64 Frankrike31 800
65 Tyskland31 400
66 Italien31 100
67 West Virginia30 100
68 Mississippi28 700
69 Spanien27 900
70 Portugal22 900

Vad beror då detta på? Jag tror att en del av svaret finns i diagrammet nedan. USA:s relativt låga minimilöner gör att arbetslösheten blir mindre och BNP högre. Enligt klassisk ekonomisk teori kommer ju en lönereglering som ligger över marknadslönen att skapa arbetslöshet (se diagram här). Y-axeln visar minimilönen och x-axeln hur många människor som bor i delstaterna på respektive nivå på minimilönen – ju bredare, desto fler människor.

Det finns en federal minimilön på för närvarande 5,85 dollar per timme. Delstater med 70 procent av USA:s befolkning har dock infört en högre minimilön än Washington kräver, vilket gör att den genomsnittliga minimilönen, vägd för befolkning, är 6,70 dollar per timme.



Andra förklaringar kan vara (jämfört med Europa) låga skatter, få statliga ingrepp i ekonomin och låga tullar (se tabell).

Genomsnittlig tullnivå
Kanada0,9%Indonesien5,5%
EU1,7%Kina6,0%
USA1,7%Brasilien7,6%
Japan2,4%Ryssland8,7%
Mexiko3,7%Indien14,4%

När ska Europa på allvar börja ta efter det amerikanska framgångskonceptet?

11 december 2007

Fler rika människor än någonsin

Johan Norberg är återigen inne i en debatt om huruvida fattigdomen minskar eller är konstant. Som Johan Norberg konstaterar är det självklara fattigdomsmåttet hur stor andel av befolkningen som är fattig (som alla är överens om minskar kraftigt, se diagram nedan), inte antalet, på samma sätt som man mäter arbetslöshet som andel av befolkningen. Om fattigdom handlar om antal skulle man ju också kunna säga att Tyskland är fattigare än Montenegro eftersom det troligtvis bor fler fattiga människor i Tyskland. Detta beror naturligtvis på att Tyskland har större befolkning.


Diagrammet taget från: Världsbanken

Om man vill prata antal så är det dock vettigare att undersöka hur många som inte är fattiga. Vänstern menar ju att vi använder för mycket av jordens resurser ("det skulle behövas x jordklot om alla skulle konsumera lika mycket som...") och att tillgångarna inte kommer att räcka till alla.

Det vanligaste fattigdomsmåttet är en inkomst som understiger en dollar per dag. Ett annat vanligt mått är två dollar per dag. I diagrammet nedan visar jag att antalet som tjänar över två dollar per dag nästan har dubblerats under kvartsseklet efter 1981.


Källa: Världsbanken

Det går bara att förneka de stora framsteg som görs i världen om man blundar för fakta. Eller är ute i något politiskt ärende.

30 november 2007

Investeringar och privat bistånd bästa utvecklingsreceptet

TT återger resultat från en studie som har kommit fram till att bistånd inte ger högre tillväxt.

Jag tror att det är att gå lite för långt att säga att bistånd inte ger högre tillväxt alls. Någon sorts positiv effekt bör det ge att möta västerländsk teknik och organisationskultur. Då räknar jag dock inte med den andra sidan av biståndet – att det finansieras med skatter i i-länderna. De skatterna i sin tur minskar resurserna till investeringar i u-länderna och till privat välgörenhet som är effektivare. Den totala tillväxten i u-länderna och i i-länderna som helhet torde därför vara som högst utan skattefinansierat bistånd över huvud taget.

Min poäng är att om pengar är avsatta till bistånd så gör de mer nytta om de används än om de bränns upp. Påståenden om att bistånd gör skada implicerar ju just det sistnämnda. Sådana påståenden riskerar också att slå över i en isolationistisk filosofi där all skuld för u-ländernas elände läggs på västvärlden.

Tvärtom behöver u-länderna tuffa krav och allt stöd de kan få från de rika länderna. De västliga demokratierna må vara slösaktiga och byråkratiska politiska apparater, men det är ingenting mot statsapparaterna i u-länderna. De som bäst driver på utvecklingen är dock i-ländernas privata företag och organisationer, utan statlig inblandning (om det inte handlar om det egna landets säkerhet).

Jag saknar också en kraftfull kampanj för att störta jordens kvarvarande diktaturer. Det går inte att moraliskt motivera att skattepengar från västerlänningar finansierar krig som inte påverkar deras säkerhet i exempelvis Afrika. Många diktaturer (bland annat Kuba, Nordkorea och Iran) utgör dock på ett eller annat sätt ett säkerhetshot och här bör de demokratiska staterna agera kraftfullt. Framtvingande av demokrati är det bästa biståndet.

27 november 2007

"Undervisningen skall vara saklig och allsidig."

Så står det i 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna. Detta verkar inte gälla för boken Religionskunskap för gymnasiet: kurs A av Lars-Göran Alm. I kapitlet om naturalistiska (motsats till humanistiska) livsåskådningar hittar man följande avsnitt om nyliberalism:
Huvudtanken i den syn på tillvaron som kallas naturalism är att människan är en del av naturen. Det är en tanke vi tidigare mött i naturreligionerna, hinduismen och buddhismen.

Människar deltar i allt livs stora kretslopp: hon föds, hon lever sitt liv med dess olika stadier, hon dör. Visserligen har vi mer sammansatta beteenden än andra djur. Men enligt naturalismen är det en gradskillnad, ingen artskillnad. Därför har människan ingen särställning i tillvaron. [...]

Den äldre naturalismen

I den äldre naturalismen såg man naturen som ett slagfält, där individer och arter kämpar om livsutrymme. Denna natursyn tillämpade man också på det mänskliga samhället: man betonade kampen och konkurrensen människor emellan. [...]

Skuggor ur det förflutna

Tankar kan vara långlivade. Ibland dyker det upp synsätt som man trodde var helt överspelade. Under 1980- och 1990-talen har två strömningar på nytt fört fram delar av den äldre naturalismen.

Nyliberalismen
[...] Vårt ekonomiska välstånd bygger på att alla satsar allt i en fri konkurrens om arbeten och marknadsandelar. Så kan man sammanfatta det nyliberala synsättet. Att vissa inte klarar konkurrensen och slås ut är olyckligt men oundvikligt.

Nyliberalismens anhängare grundar säkert inte sina resonemang på någon genomtänkt naturalistisk livsåskådning. Och de flesta tycker nog trots allt att sjuka, arbetslösa och utslagna bör få hjälp till ett drägligt liv. Men den som är uppmärksam kan ändå känna igen den gamla idén om en naturlig kamp mellan människorna. Nyliberalismens människosyn verkar komma nära den socialdarwinistiska.

Nynazismen
Det andra strömningen bakåt till den äldre naturalismen är mycket otäckare: det är nynazismen. Här är anknytningen helt öppen. [...] (s. 111-118)
Att jämställa nyliberalism med nynazism och socialdarwinism är naturligtvis inte sakligt. Att placera in nyliberalismen i det naturalistiska facket är dessutom felaktigt eftersom hela ideologin bygger på att människor har en fri vilja. Och att den inte skulle bygga på någon genomtänkt åskådning – hört talas om John Locke, Robert Nozick eller Ayn Rand?

24 november 2007

Buy Something Day i Skellefteå

Buysomethingday.se

I dag var det Buy Something Day, och liksom på Stureplan möttes skellefteborna av glada konsumtionsanhängare som delade ut tackkort och geléhjärtan. Tidningen Norra Västerbotten tittade förbi MUF Skellefteås kampanj. Läs pressmeddelandet här.

Svenskt Näringslivs vd Signhild Agnegård-Hansen skriver i dag klokt om konsumtion på Aftonbladets debattsida. CUF-ordföranden Magnus Andersson har en del poänger i en krönika på Politikerbloggen, men han är ute och cyklar när han påstår att Sveriges BNP skulle minska om alla svenskar avstod från att handla under en dag. Det enda som skulle hända är att sparandet och investeringarna skulle öka, och att svenskarna skulle bli mindre lyckliga eftersom de i onödan avstått från en källa till glädje.

Jacob Lundberg, Johan Söderberg och Andreas Löwenhöök under Buy Something Day på Nygatan i Skellefteå den 24 november 2007. Foto: Simon Vallin

Tillägg: Även Västerbottens folkblad skriver om saken.

22 november 2007

Köp något på lördag

Jag har i dag plöjt igenom Jonas Frycklunds bok Yppighetens nytta. Boken är ett välargumenterat försvar för konsumtion i alla former, i motsats till dem som tycker att konsumtion är irrationellt, syndigt eller fult.

Det man kan sakna är en mer utförlig förklaring av den ekonomisk-teoretiska bakgrunden. Ekonomen J.M. Keynes idé om att det blir lågkonjunktur för att vi shoppar för lite (förenklat) berörs bara i ett stycke. Keynesianismen har i sin tur lagt grunden bland annat för konstiga idéer om att krig är bra för att de kostar pengar. Om vi väljer att inte konsumera och sparar i stället så är det inte pengar som försvinner in i ett svart hål. De används för produktiva investeringar.

Frycklunds tes är att inte bara investeringar är bra för ekonomin, även konsumtion bidrar genom att exempelvis skynda på teknikutvecklingen. Bra är hans exempel på motstånd mot konsumtion förr i tiden. Vi får veta att såväl gamla greker som 1700-talssvenskar såg konsumtion som något fult. Upplysande är listan över vad som ansetts vara onödig konsumtion historiskt:
  • Christer Sanne (2007): Privata studsmattor, klätterställningar, trampbilar, trädgårdspooler och bilar.
  • Göran Bäckstrand och Lars Ingelstam (1977): Privata bilar, kött, stora bostäder.
  • John Kenneth Galbraith (1958): Nya bilmodeller, nylontält, gummimadrasser, portabla kylskåp, lysrör, biofilmer, seriemagasin.
  • Werner Sombart (1913): Flygmaskiner, glödlampor, reklamskyltar, roterande tryckpressar.
  • Frihetstidens makthavare (1700-talet): Kaffe, choklad, fina tyger, likörer, utländska frukter.
  • Aristoteles (384–322 f Kr): Allt som inte tillverkats inom jordbrukssektorn.
  • Platon (427–347 f Kr): Purpur, färger, rökelse. (s. 52)
Gränsen för vad som konsumtionskritikerna anser vara överflöd har ständigt flyttats framåt med tiden. Den hycklande 68-generationen får sig också en känga:
Olof Palme inrättade 1973 Sekretariatet för framtidsstudier, som till att börja med var en del av Statsrådsberedningen. Lars Ingelstam och Göran Bäckstrand ledde sekretariatet och publicerade 1975 uppsatsen Hur mycket är lagom? Ingelstam och Bäckstrand argumenterade där för ett antal drastiska begränsningar av den privata konsumtionen. [...]

Ingelstam och Bäckstrand tyckte att det var konstigt att bostäderna blev allt större samtidigt som allt fler aktiviteter flyttades ut från hemmet. Eftersom kvinnorna kommer ut på arbetsmarknaden och barnen befinner sig på dagis eller fritidshem, vad ska vi då med så stora bostäder till? När skriften skrevs var den genomsnittliga bostadsytan per person 27 kvadratmeter, och författarna ansåg att det vore rimligt med en reduktion på 20 procent om fördelningen samtidigt blev jämnare. Detta skulle, efter en lång övergångsperiod, innebära en bostadsyta på 21 kvadratmeter per person. Den genomsnittliga bostadsytan [är] nu 44 kvadratmeter per person. För att nå lagomnivån skulle vi alltså behöva halvera storleken på våra nuvarande bostäder.

Lars Ingelstam är vid det här laget professor emeritus från Linköpings universitet och bor i en mångmiljonvilla i fashionabla Ålsten i Stockholm. Göran Bäckstrand är före detta diplomat, verkar inom Forum för konstruktiv konflikthantering och bor i radhus på södra Lidingö. Får man gissa att herrarna och deras hustrur disponerar över större bostadsytor än de 42 kvadratmeter de ansåg vara lagom för två personer 1975? (s. 19)
På lördag är det Buy Something Day, för att fira kapitalismen och konsumtionssamhället och som en reaktion på vänsterns "En köpfri dag". Ut och handla!

(Tack Billy)

Tillägg: Skojig film om en dag utan konsumtion

21 november 2007

Hysterin kring elöverkänslighet höjer strålningen

Umeå kommun funderar på att stoppa en mobilmast i en by, skriver Västerbottens folkblad. Anledningen är elöverkänslighet. Man funderar på att göra området till en "lågstrålande zon".

Elöverkänslighet orsakas inte av strålning. Det är en fobi som alla andra fobier och bör behandlas som en sådan. Det har inte gått att visa varför de mycket låga strålnivåer som kommer från mobilmaster, ofta en tusendel till en miljondel av gränsvärdet, skulle ge hälsoeffekter. (Statens strålskyddsinstitut) Vid blindtester har elöverkänsliga inte kunnat avgöra om en elektrisk utrustning är av- eller påslagen. Av dessa anledningar måste förnuftiga människor reagera varje gång dumheter som att man inte bör bygga mobilmaster luftas.

Paradoxalt nog kan motståndet mot mobilmaster öka den strålning som möjligtvis skulle kunna vara farlig, nämligen som kommer direkt från mobiltelefonen. Strålningen som kommer därifrån är mycket högre än den som kommer från basstationerna, och hälsoeffekter har inte kunnat uteslutas även om det mest sannolika verkar vara att mobiltelefoner som håller sig under gränsvärdena är helt ofarliga.

Strålningen från mobiltelefonen ökar ju längre bort från basstationen man befinner sig. Ju fler mobilmaster som byggs desto lägre blir strålningen från mobiltelefonerna. Så kan det gå när tro och teknikrädsla går före förnuft och vetenskap.

19 november 2007

Privatskolorna expanderar

Privatskolorna i Los Angeles expanderar, rapporterar Los Angeles Times. De rika och allt rikare amerikanarna är villiga att spendera mycket på barnens utbildning. Privatskolorna ser behovet och investerar i anläggningar och personal av toppklass. De verkar på en konkurrensutsatt marknad och måste anstränga sig för att få kunder. Tyvärr omfattas de flesta elever inte av denna konkurrens.

Utbildning borde vara en dynamisk och lönsam del av ekonomin, inte en kostnadspost för kommuner och stater. Privat utbildning möter ett verkligt behov på marknaden och måste få täckning för sina kostnader, till skillnad från den politiskt styrda skolan där man inte kan veta om verksamheten ger tillbaka vad den kostar. Uppenbarligen ger privat drivna skolor mer för pengarna eftersom elever oftast byter till privatskolor eller i Sverige friskolor så fort de får råd eller möjlighet.

Var är MUF om den fria invandringen?

Ordförandena för LUF och KDU skrev tillsammans med Erik Zsiga på Timbro en bra artikel om fri invandring i Göteborgsposten den 9 november:
Det finns givetvis många orsaker till varför människor väljer att bryta upp från ett sammanhang. Frågan är - vilka skäl är legitima? Längtan att få vara tillsammans med sin familj som kanske finns på andra sidan jorden? Brist på arbete? Svält? Politisk förföljelse? För oss i Sverige är det självklart att vi skall kunna studera utomlands. Samma sak gäller om vi får ett intressant jobberbjudande i Milano eller om kärleken bor i Thailand. Då tillåts vi att flytta på oss. Men åt andra hållet är generositeten begränsad. Vi kan sätta gränser för migrationen, så vi gör det.

Hur kan vi svenskar - upplysta, demokratiska, förespråkare av alla människors lika värde - försvara de strikta nationsgränserna? Det naturliga vore att se till det som gynnar vårt land, utvecklingen i övriga världen och, framför allt, att anlägga ett individperspektiv.

[...] En värld med färre gränser för alla människor är inte en naiv utopi. Det är en vision som kan bli verklighet - om alliansregeringen vågar förbereda den.
Den fråga jag ställer mig är varför MUF-ordföranden Niklas Wykman inte var medundertecknare.

18 november 2007

En analys av klimatfrågan

I dag presenterades sista delen av FN:s klimatpanels (IPCC) fjärde rapport sedan bildandet. På IPCC:s hemsida verkar bara en sammanfattning av rapporten finnas tillgänglig.

Det märks att rapporten är framförhandlad av bland annat makthungrande politiker och byråkrater, för IPCC radar upp en lång rad åtgärder som staten kan vidta för att på olika sätt minska utsläppen. Att den självklara lösningen på hela problemet är en generell koldioxidskatt förbises helt. Varje ton koldioxid orsakar ju samma skada oavsett om den kommer från jordbruk, industri eller transporter. Att panelen förordar en uppsjö av regleringar på vart och ett av dessa områden i stället för en enhetlig skatt är högst märkligt.

En del vill framställa det som att klimatfrågan handlar om att agera eller att inte agera. Så är inte fallet. Frågan är hur mycket vi bör agera. Utsläppsnedskärningar är en kostnad på kort sikt och klimatförändringar är en kostnad på lång sikt. För att minimera den totala kostnaden måste man sätta ett korrekt pris på koldioxiden som avspeglar hur mycket klimatförändringarna kommer att kosta.

Även icke-ekonomiska kostnader måste räknas in, exempelvis den biologiska mångfalden. Man kan inte anföra att miljön och naturen är ovärdeliga. I så fall måste alla koldioxidutsläpp förbjudas omedelbart, resulterande i ekonomisk, social och politisk kollaps. Eftersom detta inte är ett alternativ måste koldioxiden prissättas.

I diagrammet nedan visar jag hur man uppnår den bästa avvägningen. Höjden visar storleken på på den sammanlagda produktionen åren 2000-2100. Inledningsvis ökar produktionen för varje fat olja som vi använder. Utan hänsyn till växthuseffekten är B den ultimata användningen av olja, och också den användning som marknaden kommer att generera. Om vi använder mer olja än punkten B kommer det att resultera i en förlust. En liter bensin för 12 kronor kommer då att bara ge motsvarande 11 kronor i utbyte.

Samtidigt som nyttan av varje fat olja minskar ju mer olja vi använder, så ökar klimatskadan för varje fat olja vi använder, illustrerat av det orangea området. Om man tar hänsyn till kostnaden för växthuseffekten blir punkten A den optimala konsumtionen av olja, med minst kostnader.

Klicka här om bilden inte visas.

För att komma till punkten A inför man en global koldioxidskatt. En högre skatt sänker efterfrågan till den miljömässigt och ekonomiskt bästa nivån.

Exempel på hur skatten minskar efterfrågan och höjer priset. Siffrorna är påhittade.

Märkligt nog har IPCC med sina experter och stora resurser inte gjort någon egen beräkning av vad en koldioxidskatt bör uppgå till. Eller, det kanske inte är så märkligt, eftersom det skulle undergräva alla deras förslag om regleringar och pekpinnar på områden som omfattar större delen av ekonomin. De har dock räknat ut ett genomsnitt av vad andra forskare har kommit fram till gällande koldioxidskattens storlek. Genomsnittet är 12 dollar per ton, motsvarande 22 öre per liter bensin. Dagens svenska bensinskatt är cirka åtta kronor. DN skriver att en lämplig skatt är mellan 15 och 35 öre per kilogram koldioxid. Den svenska koldioxidskatten är i dag 93 öre per kilogram.

Vi kan alltså konstatera att Sverige redan med råge gör sitt i klimathänseende. Även USA, som har en bensinskatt på cirka 10 cent per liter, överstiger beräkningarna ovan. Det är i stället vissa utvecklingsländer som måste införa en skatt, särskilt de länder som subventionerar fossila bränslen (exempelvis Iran).

Men, invänder klimatalarmisten, en skatt spelar ingen roll om havsnivån stiger med sex meter, torka skapar svält, tre miljarder människor förlorar sitt dricksvatten och vi får fruktansvärda orkaner! Om detta vore sant skulle det naturligtvis avspeglas i beräkningarna av koldioxidens kostnader, som skulle vara många gånger högre. Nu stämmer detta lyckligtvis inte. Tillgången till mat och vatten och möjligheten att skydda sig mot översvämningar och stormar beror främst på ekonomiska faktorer, inte på miljöfaktorer.

Under 1900-talet steg världsmedeltemperaturen med 0,75 grader och havsnivån med 20 centimeter. Samtidigt hade vi en enorm ekonomisk tillväxt som medförde att andelen människor i extrem fattigdom minskade från 59 till 19 procent och att medellivslängden steg från 30 till 65 år. Skördarna steg, livsmedelspriserna sjönk och andelen undernärda minskade kraftigt, liksom vattenbristen. Bara mellan 1990 och 2004 minskade andelen av världens befolkning utan tillgång till säkert vatten från 23 till 17 procent. (WHO och Unicef)

Under 1900-talet fick vi också mycket bättre möjligheter att skydda oss mot naturkatastrofer. Trots ökad befolkning och svårigheter med information i början av seklet visar nedanstående diagram ur Johan Norbergs rapport till Globaliseringsrådet en kraftig minskning av antalet döda.

Kraftig minskning av antalet döda i naturkatastrofer sedan 1920-talet.

I IPCC-rapporten talas det om minskningar av skörden på grund av stigande temperatur, vilket inte är korrekt, åtminstone på en global nivå. I stället handlar det om en något lägre ökningstakt. Detta kan enkelt och billigt kompenseras av att man använder mer maskiner eller går över till en gröda som avkastar mer per hektar.

Till relativt små kostnader kommer vi också att ha möjlighet att skydda oss mot en beräknad havsnivåhöjning på 30-50 centimeter under det kommande seklet. En ungefär hälften så stor höjning under 1900-talet har ju gått obemärkt förbi. Vattenfrågan handlar främst om att investera i infrastruktur. Människan använder en bråkdel av allt tillgängligt färskvatten. Det gäller bara att transportera vattnet till människorna.

Det finns ingen anledning till panik. Klimatfrågan är ett problem bland många andra och måste lösas genom att ta hänsyn till nutida och framtida kostnader. En global koldioxidskatt är bästa sättet att göra detta på.

08 november 2007

Björn Lomborg hos Stephen Colbert



Björn Lomborg lyckas föra fram några bra budskap om sin nya bok Cool it (nu på svenska) under besöket hos Stephen Colbert trots att han blir konstant avbruten.

De fattiga är skolmonopolets förlorare

Det blir inget skolcheckssystem i Utah. I en folkomröstning i tisdags där cirka 20 procent av befolkningen deltog röstade väljarna nej med över 60 procent. Skolcheckssystemet skulle ha blivit det mest omfattande i USA och ge alla familjer en möjlighet att välja en privatskola i stället för en offentlig skola och ta med sig pengarna.

The Salt Lake Tribune skriver i en ledare om hur hemskt det är att ge föräldrarna makten över barnens skolgång. Tänk om de väljer fel, exempelvis en religiös skola! I stället vill ledarskribenten att staten ska fatta besluten åt de dumma medborgarna.

Barn med föräldrar som är låginkomsttagare kommer alltså även i framtiden att tvingas gå i monopoliserade, lågkvalitativa offentliga skolor som är föremål för diverse ovanifrånprojekt från politikernas sida (exempelvis bussning). Samtidigt kommer de rika barnen att fortsätta gå i privatskolor.

07 november 2007

Johan Norberg gör det igen

I dag presenterade regeringens Globaliseringsråd sin första underlagsrapport, skriven av Johan Norberg. I sedvanlig norbergsk tradition är det diagram- och fotnotsporr av högsta klass. Inte ens den mest den mest envise pessimisten på vänsterkanten kan efter att ha läst rapporten förneka att världen är en bättre plats än någonsin tack vare högre inkomster, längre liv, mer utbildning, mer demokrati, mindre krig och mer frihet.

Läs som pdf eller beställ den tryckta rapporten gratis här.

06 november 2007

Om FRA i MUF Västerbottens tidning

I det nya numret av MUF Västerbottens medlemstidning Högerhänt finns bland annat nedanstående artikel av mig själv om Försvarets radioanstalts utökade möjligheter till avlyssning. Läs också Johan Söderbergs försvar för FRA-lagen.

Nej till Bodströmsamhället

Regeringens förslag om utvidgad signalspaning har mött kraftig kritik från ledarsidor, liberala debattörer, ungdomsförbund, Advokatsamfundet, Justitiedepartementet och Säkerhetspolisen (Säpo).

Ironiskt nog är det förre justitieministern, Thomas Bodström (s), som har gjort att beslutet inte kan fattas. Bodström kritiserades på sin tid för att vilja införa Bodströmsamhället där övervakningen av medborgarna är ständigt närvarande. Nu är det socialdemokraternas motstånd som har gjort att vi som värnar demokratins principer fått till nästa sommar på oss att framföra vår syn innan beslutet tas.

Det är lätt att se att förslaget strider mot det fria samhällets principer på flera plan. Bland annat måste de företag som äger datakablar över gränserna tvingas till att lämna ut informationen, vilket kränker deras äganderätt.

Det största problemet är dock den enorma inskränkningen av varje människas rätt till privatliv. All kommunikation som korsar gränsen kommer att skannas efter misstänkta ord. Detta innefattar bland annat MSN och till och med moderaternas interna kommunikationssystem. Google har förklarat att de inte kommer att placera några servrar i Sverige om förslaget går igenom.

Principen i rättsstater är att alla är oskyldiga till dess motsatsen bevisats. Att personer som inte tänkt en brottslig tanke i sitt liv systematiskt ska avlyssnas är helt orimligt. Buggning och avlyssning bör bara tillåtas efter att en domstol konstaterat att det finns en misstanke mot personen.

Kampen för individens rättigheter och demokrati har pågått i århundraden med framgång och bakslag. Trenden har alltid varit positiv, men varje tum som det fria samhällets principer tvingas tillbaka är ett nederlag. Vi tar striden.

Journalistförbundet krossar ungdomars drömmar

"Bolagen vill tjäna så mycket pengar som möjligt"

– Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén om tv-produktionsbolag i dagens DN.

No shit, Sherlock!

Journalistförbundet vill att fler produktionsbolag ska teckna kollektivavtal för att man inte ska kunna "utnyttja" unga som vill jobba med tv med låga löner och långa arbetsdagar. Det är inte så märkligt att Journalistförbundet vill höja minimilönerna. De representerar de som redan är inne i branschen, och det är de som kortsiktigt gynnas av högre lägstalöner. Höjda minimilöner skulle krossa drömmarna för de tusentals ungdomar som vill jobba med media men inte har fått in en fot än.

Robert Aschberg på Strix har rätt attityd till det hela. Endast om någon hotade med pistol skulle han skriva under ett kollektivavtal med facket.

Aschbergs problem är att han redan är under pistolhot – från polisen. Facket får sina privilegier från den arbetsrättsliga lagstiftningen och därmed ytterst från polisens rätt att använda våld. I längden är vi alla förlorare på "den svenska modellen".

Utbud och efterfrågan möts i ett marknadslön. Om staten eller facker skapar en reglerad minimilön ovanför detta uppstår arbetslöshet.

03 november 2007

"Man blir inte lycklig av pengar." Pol Pot håller nog med.

"Trendstrategen" Christina Chen skrev i gårdagens Aftonbladet den vanliga civilisationskritiska smörjan om att "den industriella utvecklingen och vår attityd till konsumtion har lett till att vi sedan dagens pensionärer var 10 år lyckats köra jordens tillstånd i botten".

Chen menar att "vattennivån kommer att stiga, klimatet bli varmare, råvarupriserna stiga, skördarna mer oberäkneliga". De två sista påståendena finns inget vetenskapligt belägg för. Råvarupriserna har stadigt sjunkit på nästan alla områden det senaste seklet. Genom fortsatt teknikutveckling kommer priserna att fortsätta sjunka i framtiden. Det har aldrig gått fortare än på 2000-talet att arbeta ihop en liter bensin. Om någon med kunskap om branschen verkligen trodde att priserna skulle stiga, varför lägger de inte då upp enorma lager med exempelvis metaller?

Skördarna stiger på många håll i världen. Problemet i i-länderna är snarare att det produceras för mycket. En stor del av jordbruksmarken i Sverige används för att föda exempelvis hästar. Om det skulle behövas mer livsmedel är det bara att utfordra hästarna på annat sätt eller ta obrukad mark i anspråk.

Världsproduktionen av vete, majs och ris:


Inflationsjusterat vetepris:


"Kommer de 8,1 miljarder kronor som vi spenderar på tv-apparater i år verkligen att göra oss lyckligare?" undrar Chen.

Det stora felet som begås när personer med ovanifrånperspektiv ojar sig över hur alla andra prioriterar materiella saker före annat är att det handlar om ett val. Vi väljer att arbeta lite extra för att ha råd med en ny tv före att gå ner i arbetstid och i stället spendera mer tid med barnen. Christina Chen tycks mena att människor inte väljer rätt om de får frihet att välja själva, varför staten kan göra människor lyckligare med tvång. Dragna till sin spets var det den typen av idéer som ledde till folkmordet i Kambodja på 1970-talet, då kommunistpartiet (ivrigt påhejat av den svenska vänstern) ville skapa ett idealsamhälle utan industrier, städer eller modern teknik.

Påståendet att mer välstånd inte gör oss lyckligare som samhälle är dessutom inte sant.

01 november 2007

Är en jordbruksreform i sikte?

I dag utsåg president Bush danskättade Ed Schafer till ny jordbruksminister, att godkännas av senaten. Schaffer kommer nu att basa över 100 000 anställda och en budget på 620 miljarder kronor, cirka 2 000 kr per amerikan.

Som en jämförelse omfattar EU:s gemensamma jordbrukspolitik 460 miljarder kronor vilket motsvarar drygt 1 000 kr per europé. Anledningen till den höga siffran för USA kan vara att majoriteten av budgeten går till matkuponger till fattiga, något som redovisas på andra sätt i Europa.

Någon reformagenda har knappast Schaffer men i Bushs presentationstal nämndes bland annat att handel och att hitta nya marknader är viktigt för jordbruket. Produktivitetsökningen har genom historien varit mycket hög i jordbruket, högre än i alla andra sektorer (det är därför så få arbetar inom jordbruket), så på ett sätt är jordbruket faktiskt den mest högteknologiska sektorn i ekonomin.

För att den goda utvecklingen ska kunna fortsätta krävs att man hittar nya nischer och nya synsätt. Om ett avskaffande av jordbrukspolitiken någon gång ska bli politiskt möjligt krävs förmodligen att jordbruket i i-länderna kan konkurrera med u-ländernas låglönejordbruk på några områden.

Ett avskaffande är dock inte en omöjlighet. Med idog opinionsbildning kan mycket åstadkommas; det har historien visat.

29 oktober 2007

Moderaterna får inte tappa sina visioner

I dag skriver jag och MUF Skellefteås ordförande Johan Söderberg om "nya moderaterna" i en insändare i tidningen Norra Västerbotten:

Det går bra för Sverige. Tillväxten är högre än på decennier. Regeringen har genomfört flera justeringar av skatte- och bidragssystem som har gett en engångseffekt i arbetslöshetsstatistiken och varit en del i sysselsättningsökningen.

Det saknas dock reformer som kan trygga sysselsättningen och tillväxten på lång sikt. En bra ledare bör gå före sin tid med radikala förslag och ha visioner för framtiden. Detta saknar vi hos dagens moderater. Inför partistämman som ägde rum förra veckan har partistyrelsen föreslagit avslag på alla motioner som vill verka i en liberal riktning på skatte- eller jobbområdena. Det finns flera exempel på områden där Alliansen bedriver en i stort sett socialdemokratisk politik med förutsägbart dåligt resultat.

Alliansens skattesänkningar ("jobbavdraget") har gett låginkomsttagare en procentuellt många gånger större skattesänkning än höginkomsttagare, det vill säga progressiviteten i skattesystemet har ökat. En bra princip är att alla betalar samma andel av lönen i skatt, så kallad platt skatt. Det måste löna sig att skaffa en utbildning och anstränga sig på jobbet. Den moderatledda regeringen går nu genom jobbavdraget i helt motsatt riktning, vilket för oss som moderater känns märkligt.

Finansminister Anders Borg (m) brukar säga att den svenska arbetsmarknadsmodellen fungerar bra. Men i hans budgetproposition för 2008 kan man läsa att regeringen beräknar att arbetslösheten kommer att börja öka lagom till nästa val år 2010. Anledningen? Fackföreningarnas hutlösa löneökningar, som genom kollektivavtalen påtvingas alla som jobbar och höjer trösklarna för ungdomar och invandrare.

Följden av en arbetsmarknad i fackföreningarnas grepp är att de som är inne på arbetsmarknaden gynnas på bekostnad av dem som står utanför. Regeringen måste våga ta striden med de mäktiga fackföreningsledare och byråkrater som tjänar på det system vi har i dag för att bryta utanförskapet.

I moderaternas interna debatt kommer vi att stå upp för låga skatter och en fri arbetsmarknad, så att det kan fortsätta gå bra för Sverige.

SVT om att Reinfeldt och Borg får böcker

SVT:s Västerbottensnytt rapporterade i sin 21.15-sändning i går om MUF Skellefteås pressmeddelande med kritik mot Fredrik Reinfeldt och Anders Borg. Johan Söderberg citerades. En artikel finns också på SVT:s hemsida.

28 oktober 2007

Borg och Reinfeldt får ideologiska böcker

I dag skickar MUF Skellefteå böcker till Fredrik Reinfeldt och Anders Borg. I pressmeddelandet säger MUF Skellefteås ordförande Johan Söderberg:

– Med partistämman har partiet lämnat många viktiga positioner gällande exempelvis en avreglerad arbetsmarknad och lägre skatter. Det är vi mycket kritiska till. Vi vill med böckerna påminna Reinfeldt och Borg om var moderaterna har sin ideologiska grund – i liberalismen.

De böcker vi skickar är Och världen skälvde av Ayn Rand till Fredrik Reinfeldt och Om folkens välstånd av Adam Smith till Anders Borg. I pressmeddelandet säger jag:

– Ayn Rand var en av frihetens främsta försvarare i USA på 1900-talet. Boken handlar om hur ett samhälle faller samman när det drabbas av socialismen. Med Och världen skälvde på nattduksbordet kanske Reinfeldt inser att det behövs mer ideologi och mindre pragmatism i svensk politik.

27 oktober 2007

Drogtester är integritetskränkande

En kristdemokratisk riksdagsledamot och de borgerliga gruppledarna i Upplands Väsby skriver i dag på DN debatt att gymnasieskolor bör tillåtas att göra tvångsdrogtester på sina elever, mot elevens och föräldrarnas vilja och för "deras eget bästa". Det brukar låta så när klåfingriga politiker och byråkrater vill göra grova inskränkningar i den enskildes personliga integritet. Det här är bland det värsta jag har hört på länge. Jag skulle inte vilja gå i skola i Upplands Väsby.

Friskolor och privatskolor bör naturligtvis ha rätt att ställa vilka krav de vill på eleverna, men de lär inte locka så många elever om de börjar med drogtester. För kommunala skolor är dock dylika tester fullständigt oacceptabla.

När ska politiker inse att den hårda linjen inte fungerar på narkotikaområdet? De har provat det i USA och sitter nu med en miljon fångar.

26 oktober 2007

Kravmaskiner får inte störa samhället

Strejk i Frankrike. Igen. Frankrike drabbas ännu en gång genom inställda flyg av sina starka fackföreningar och sin rigida arbetsrätt. Företag i situationen som Air France är i nu bör naturligtvis ha rätt, och bör utnyttja rätten, att ta in strejkbrytare. Ett högljutt särintresse får inte hota samhällets infrastruktur.

En person som löste detta galant och visade att samhället inte behöver vika sig för kravmaskiner (32 timmars arbetsvecka i det fallet; tidigare hade de strejkat till sig en 110-procentig löneökning) var Ronald Reagan. När 13 000 flygledare gick ut i strejk 1981 fick de 48 timmar på sig att återvända till arbetet. De som inte återvände, cirka 11 000 anställda, fick sparken och tilläts inte arbeta för federala myndigheter förrän 1996.

25 oktober 2007

Inga bidrag till invandrare är lösningen

MUF-ordföranden Niklas Wykman skriver i dag lite svårtolkat på Politikerbloggen. Vissa formuleringar hickar man till inför: "Den fria marknaden förmår inte att självt lösa integrationsproblemen. [...] Här behövs det mer politik [...]"

Niklas Wykman slår fast att vi bör "införa en fri arbetskraftsinvandring och en mer generös asylpolitik", vilket låter liberalt men i själva verket är det väldigt icke-liberalt att göra distinktionen mellan flykting- och arbetskraftsinvandring. Alla som vill bör få komma till Sverige, men ingen bör få några bidrag. På så sätt är invandrarna inte längre en kostnadspost för kommunerna och staten, och invandrarna själva har ansvar för att ordna sin försörjning. Då är fri invandring inget problem.

23 oktober 2007

EU slår mot mjukvarubranschen

Microsoft är ett fantastiskt företag. Sedan starten har det försett datoranvändarna med succé efter succé: Dos, Windows, Office, Internet Explorer, MSN Messenger. Dess operativsystem är så överlägset att 95 procent av alla datorer använder det trots konkurrenter som är gratis.

Tacken från EU för allt detta är sju miljarder kronor i böter och stöld av företagets viktigaste egendom – källkoden. Microsoft har gjort för bra program vilket EU-byråkraterna tycker ger dem rätt att bestraffa företaget för att ha "utnyttjat sin ledande ställning".

Effekten av detta skulle paradoxalt nog kunna bli att Microsofts ställning stärks ytterligare. Viljan hos exempelvis Sun att investera tungt i programvaruutveckling ökar knappast efter ett sådant här beslut där företag tvingas dela med sig av källkoden till andra som inte har betalat för den.

Det vi kan vara säkra på är i alla fall att vi datoranvändare är förlorare.

22 oktober 2007

Är moderaterna nyfikna på opinionen när den tycker fel?

I ett äldre inlägg efterlyste jag en undersökning om opinionens åsikter i olika frågor, som motvikt till den moderata partiledningens opinionsundersökning med ledande och vinklade frågor. I dag kom den, och den var helt objektiv i sin frågeställning:

"Tycker du att de fackliga organisationerna ska kunna vidta stridsåtgärder mot arbetsgivare som saknar fackligt anslutna medarbetare?"

84 procent av m-väljarna svarar nej och endast 10 procent ja. Det blir ett tungt argument för Niklas Wykman på partistämman på torsdag mot en partiledning som säger sig vilja lyssna på folket.

Statliga bolag – så illa var det

Timbro släppte häromdagen en rapport om privatisering av svenska statliga bolag. Visste du att staten har varit ägare i läkemedelsbolaget Pharmacia (nu en del av Pfizer), bensinbolaget OK, IT-konsulten Enator (nu sammanslaget med Tieto) och livsmedelsvarumärkena Bob och Felix?

Rapporten visar att förmodligen flest privatiseringar genomförts av socialdemokratiska regeringar, vilket illustrerar att politik främst handlar om att driva idéer och inte om att vinna val.

21 oktober 2007

Den amerikanska narkotikapolitiken har spårat ur

The Economist skriver i veckan om Kaliforniens ekonomiskt mest betydelsefulla gröda – cannabis. I mitt förra inlägg diskuterade jag orsakerna till brottslighet. Jag tror att narkotikapolitiken kan vara en del av orsaken till att Los Angeles County med tio miljoner invånare har tusen mord per år jämfört med Sveriges hundra. Siffrorna får ansikten i Los Angeles Times Homicide Blog, där detta inlägg är representativt:

"Juan Valadez, 18, a Latino young man, was shot several times, and his body was left scraped and bruised, after an attack at 41711 E. 106th Street in Palmdale at about 12:10 a.m. Sunday, Oct. 14. He died at the scene. The shooting occurred at a party, where an argument of some kind broke out."

Att drogen är olaglig gör att produktionen i hög grad styrs av kriminella gäng, som ofta utgörs av mer utsatta invandrare från Asien eller Latinamerika. Hanteringen av en illegal drog är i enlighet med erfarenheterna från 20-talets alkoholförbud en inkörsport till brottslighet, särskilt när narkotikabrottslingar jagas och bestraffas så hårt som i USA, med långa fängelsestraff i trånga och inhumana fängelser. Frånvaron av debatt i narkotikafrågan är besvärande eftersom den hårda linjen bevisligen inte fungerar.

20 oktober 2007

Tillväxt och jobb för mindre brottslighet

Det är inte ofta Ali Esbati håller med Expressens ledarsida. Ännu mer ovanligt är att jag håller med Ali Esbati. Men i dag hände det.

Expressens Johannes Forssberg menar att ungdomsvåldet har sociala orsaker och att det inte har ökat de senaste åren, vilket forskningen bekräftar (grafen visar allt våld, beräknat utifrån uppgifter från sjukhus).



Forssberg avvisar också den vanliga tanken att alkoholen skulle vara orsak till brottslighet. De allra flesta har inga problem med sin alkoholkonsumtion och även den brottslighet som sker under alkoholpåverkan har sociala orsaker, det vill säga orsaken är låg inkomst. Det visas bland annat av jämförelser över tid, mellan länder och mellan grupper inom länder. Att ha som mål att minska totalkonsumtionen av alkohol är alltså helt missriktat. Mitt diagram nedan visar att det inte finns något som helst samband mellan brottslighet och alkoholkonsumtion i Sveriges kommuner.


Källa: Folkhälsoinstitutet

Om nu brottslighet har sociala orsaker, varför har då inte antalet brott minskat som exempelvis antalet självmord har minskat de senaste decennierna i takt med tillväxten?

En viktig orsak som man måste våga prata om är flyktinginvandringen på senare år. De cirka 15 procent av befolkningen som är första eller andra (båda föräldrarna utlandsfödda) generationens invandrare begår 49 procent av våldsbrotten. (Brottsförebyggande rådet)

Till en viss grad är högre brottslighet hos invandrare från fattigare länder något man måste räkna med. I genomsnitt kommer dessa att tjäna mindre än svenskar av exempelvis utbildningsskäl, och då att begå fler brott. Detta förvärras dock av Sveriges stelbenta arbetsmarknad som med höga ingångslöner stänger ute många invandrare. Ett jobb ger framtidstro, högre inkomst och chans att göra en klassresa. Receptet mot brottlighet kan alltså sammanfattas i tillväxt och arbete.


Källa: Los Angeles Times Homicide Report

18 oktober 2007

Vänstervriden undersökning från moderaterna

Stackars moderaternas pressavdelning. I dag presenterades en undersökning om väljarnas syn på moderaterna, där man i pressmeddelandet gjort en fin vinkling om att 95 procent av de moderata väljarna gillar förnyelse.

Men vad skriver TT? "Högst förtroende för Wetterstrand" i miljöfrågor. Inte alls vad man tänkt sig.

Å andra sidan är huvudsyftet med undersökningen inte pressklipp utan att skriva delegaterna till partistämman om någon vecka på näsan med. Hos de nya moderaterna handlar politik inte om att bilda opinion, föra fram nya idéer eller driva ett långsiktigt förändringsarbete av politiken. I stället frågar man vad medelväljaren tycker och gör det sedan till sin egen politik.

Själva undersökningen är en grundkurs i ledande frågor. Man frågar vad väljarna tycker om positiva begrepp som "förnyelse" och "utveckling" och när man frågar om bensinskattehöjningen poängteras det förstås att det handlar om att minska "utsläppen" (utan att specificera). Man ställer bensinskatten mot skatter på arbete utan att påpeka att pengarna som man använder till att köpa bensin för också har arbetats ihop, varför alla skatter är skatt på arbete.

När det kommer till arbetsrätten använder man det positivt laddade (och av socialisterna kapade) begreppet "rättigheter". Det är inte konstigt att svaren blir precis som man vill. En fråga handlar om Alliansens försörjningskrav för anhöriginvandrare.

Jag föreslår att MUF gör en egen opinionsundersökning med följande frågor:
  • Tycker du att det ska bli ännu dyrare för vanligt folk att använda bilen?
  • Anser du att moderaterna bör överge sin ideologi för kortsiktig populism?
  • Bör politikers och fackpampars makt över enskilda löntagare minska?
  • Är det rätt att avvisa flyktingars gamla föräldrar till Somalia och Afghanistan för att de inte har tillräckligt med pengar?

16 oktober 2007

PR-suktande AP-fond leder vägen mot planekonomi

Sjunde AP-fonden kritiserar bankerna för att ta för lite "etisk" hänsyn i icke-etiska fonder. Ett företag som man inte investerar i är Wal-Mart för påstådd kvinnodiskriminering i Guatemala. Wal-Mart har dock ingen verksamhet i Guatemala utan det är dess underleverantörer som får kritik. Det verkar märkligt att utesluta ett helt företag på grund av några underleverantörer. Det troliga är att Sjunde AP-fonden vill rida på en anti-Wal-Mart-våg.

Den andra grunden för att utesluta Wal-Mart är antifacklig verksamhet. Med tanke på fackföreningarnas destruktiva inverkan på ekonomin och arbetsmarknaden är motverkande av fackföreningar att betrakta som välgörenhet, och är dessutom något som företaget tjänar på.

Ett annat företag som man inte investerar i är Yahoo på grund av ett fall i Kina där Yahoo hjälpte myndigheterna att gripa en regimkritiker. Detta fall är av en helt annan art och instinktivt känner man naturligtvis att Yahoos agerande var fel, men samtidigt bör man ha en kritisk syn på saken och fundera över vilka val Yahoo har. Förmodligen får de inte verka i Kina om de inte följer lagarna där, och om de inte fanns i Kina skulle internetanvändarna vända sig till inhemska e-postoperatörer som tar ännu lättare på mänskliga rättigheter och integritet.

Allvarligast i detta är dock att Sjunde AP-fonden är en statlig fond som förvaltar pensionspengarna för alla som inte gjort ett aktivt val i det statliga premiepensionssystemet. Enligt lag ska de statliga AP-fonderna redovisa hur de verkar för god miljö och etik, men det får inte påverka avkastningen. Att utesluta vissa bolag på detta sätt påverkar otvivelaktigt avkastningen negativt eftersom valmöjligheterna blir färre för placerarna.

När AP-fonder sätter upp etiska placeringsregler innebär det en oacceptabel statlig styrning av företagen – ett steg mot planekonomi.

14 oktober 2007

Eberhard ryter till

Psykiatrichefen David Eberhard skriver bra på DN debatt i dag om självmord: tvärtemot alla svarta rubriker har självmorden minskat från 2 237 personer 1980 till 1 387 personer 2004. Antalet trafikdödade minskade som en jämförelse under samma period från 848 till 480.

Eberhard konstaterar också liksom jag själv gjorde för en vecka sedan att talet om ökade självmord bland unga är betydligt överdrivet och den tidsperiod som undersöktes var för kort för att man ska kunna dra några slutsatser.

Sifforna är dock naturligtvis fortfarande väldigt höga och en del av förklaringen till att minskningen inte varit större kan vara den som presenterades på samma debattsida i augusti i år. En professor skriver där att effektiva mediciner ratas i psykiatrin av ideologiska skäl, det vill säga eftersom politiker tycker att det är mycket finare när psykpatienter får ligga i en soffa och tala om sin barndom än mediciner och elbehandling som fungerar mycket bättre. Effekten blir att människor dör i onödan.

Boendenormer är förmynderi

Erik Svansbo håller med och Johan Sjölander håller inte med mitt förra inlägg om förhållandena för utländska gästarbetare. (SvD, DN)

Sjölander menar att jag gör skillnad på svenska och utländska arbetare. Det gör jag inte. Alla myndiga människor bör naturligtvis ha rätt att bo som de vill – även farligt, vilket är olagligt i dag. Att sätta upp normer för hur boendet ska se ut är ingenting annat är förmynderi eftersom man tvingas prioritera bättre boende före högre lön.

Några kommentatorer undrar om man inte bör följa den arbetsmiljölagstiftning som finns. Detta är en politisk blogg, inte en juridisk. Jag skriver om vilka lagar som bör finnas, inte hur de bör tillämpas.

Vad skulle svenskar säga om Storbritannien införde förbud mot att svenska ungdomar delar trånga lägenheter i London? Konsekvensen av det skulle bli dyrare boende och att färre åkte till London.

Kaliber försöker vifta bort det för dem besvärliga faktumet att arbetarna frivilligt valt att bo på detta sätt genom att försöka göra det till en köparfråga:

"Kanske ska vi vrida på problematiken? Se boendet som en konsumentfråga från köparperspektiv. Helt odramatiskt. Om en person köper till exempel polsk arbetskraft så är boendeförhållandet en del av det man köper. En del av slutsumman. Det är helt enkelt någonting som konsumenten av arbetskraften, till exempel husbyggaren, ska kunna ta del av och få kunskap om. För att sedan kunna fatta egna beslut om vad som kan ses som rätt eller fel."

Av samma anledning som jag avråder från köp av rättvisemärkta varor och personlig klimathänsyn så är löner och arbetsförhållanden fullständigt oväsentliga för köparen att bry sig om så länge som alla transaktioner är frivilliga från alla parter. Arbetaren har gjort det bästa valet utifrån sina valmöjligheter. Vill man göra något bra för sina medmänniskor finns Röda korset.

Statsradion slår till mot utländsk arbetskraft

Facken gnuggar händerna när statliga radioprogrammet Kaliber gör ett reportage om med svenska mått mätt dåliga boendeförhållanden för utländska byggarbetare, och TT och DN rapporterar lydigt.

Ingen av de intervjuade arbetarna säger att de ångrar att de kom till Sverige och reportern säger på ett ställe att arbetarna faktiskt är vuxna män som kan fatta beslut för sig själva. Men sedan går hon vidare till fackföreningsmänniskor och kommunbyråkrater som ojar sig över att arbetarna bor på det sättet. Vad har de med det att göra? Om jag arbetar och bor i ett annat land vill jag att det landets myndigheter inte ska bry sig om hur jag väljer att använda min inkomst (bättre boende kostar pengar) och hur jag vill bo.

Detta är återigen ett exempel på fackföreningar som vill gynna de enga medlemmarna på bekostnad av alla andra och på myndigheter som springer fackens ärenden genom att försvåra för utländsk arbetskraft så mycket som möjligt.

Goda nyheter från Polen

Liberala Medborgarplattformen som förespråkar platt skatt, privatisering av bolag och sjukvård, avreglerad arbetsmarknad och oberoende riksbank ser ut att gå framåt inför nästa veckas parlamentsval i Polen. Och det är de unga som vill ha liberala reformer. Krakow Post skriver om ett SMS som cirkulerar i Polen:

"Valet närmar sig. Landet måste räddas. Göm din mormors legitimation. Skicka vidare detta meddelande."

Varför man ska gömma mormors ID-kort? För att hon inte ska kunna rösta på konservativa Lag och rättvisa.

09 oktober 2007

Nu får det vara nog!

Den moderata partistyrelsen säger nej till marknadshyror. Inte nog med att de anammar ett socialistiskt system som gör att människor med kontakter kan bo billigt på Östermalm på bekostnad av andra, de vill också tysta de egna gräsrötterna:

"Vi stänger den diskussionen", säger Lars Lindblad till DN.

Partiledningens försök att kväsa den interna debatten och få rättning i ledet (Gunilla Carlsson frågade exempelvis en samling norrländska moderater om de talade "tillräckligt väl om välfärden") kommer att slå tillbaka på partiet. Om inte den inslagna kursen ändras kommer partiets att drabbas av medlemsfall. Trots fortsatt vänstersväng kommer moderaterna förmodligen att ha svårt att inte gå tillbaka i valet 2010, och då står man där med ett partiprogram som liknar folkpartiets, en liten medlemskår och ett svagt väljarstöd.

Jag kommer att fortsätta att propagera för marknadshyror oavsett vad partitoppen vill. Ett uttalande av en vietnamesisk statstjänsteman kan vara belysande: "Amerikanarna kunde inte förstöra Hanoi genom att bomba sönder staten under kriget, men vi har förstört vår stad genom våra låga [reglerade] hyror."

08 oktober 2007

Anders Borgs feltänk

Anders Borg vill inte avskaffa värnskatten på höga inkomster, säger han till DN. I stället vill han satsa på "barnomsorgen, skolan och vården". Att hans skattesänkningar procentuellt sett mest gynnar låginkomsttagarna och därmed blir ytterligare en bestraffning för de som utbildar sig och gör karriär försvarar han med argumentet att man måste sänka arbetslösheten.

Borgs fel är att han utgår ifrån ett socialdemokratiskt system. Ett system där välfärden inte kan finansieras på annat sätt än genom skatten. Varför inte sänka skatten, sänka anslagen och låta människor själva betala, åtminstone delvis, för dagis eller skola?

I budgetpropositionen konstaterar Finansdepartementet att löneökningar fram emot nästa val förväntas höja arbetslösheten, helt i enlighet med lagen om utbud och efterfrågan. Ju högre pris, desto mindre efterfrågan – arbetslöshet.

Vad Anders Borg och hans departement inte låtsas om är att löneökningarna inte alls är någon extern faktor som politiken inte kan påverka. Fackföreningarnas makt och kollektivavtalens giltighet kommer av staten. Om staten minskar fackens inflytande kommer löneökningarna att bli mindre, och arbetslösheten likaså.

07 oktober 2007

Självmorden minskar - vad skriver DN?

I torsdags presenterade Socialstyrelsen sin preliminära dödsorsaksstatistik. Socialstyrelsen visar trenden för de senaste tio åren, och siffrorna är positiva för de flesta grupper. Narkotika- och trafikdödade av båda könen har minskat, och alkoholdödsfallen ligger kvar på samma nivå som förr. Självmorden fortsätter att minska bland män och är ganska oförändrade bland kvinnor.

Bland yngre kvinnor har dock antalet självmord ökat med något tiotal och dragit upp dödstalen. Bland all positiv statistik är det denna treåriga "trend" som Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet väljer att lyfta fram: "Självmord ökar bland unga kvinnor".

02 oktober 2007

Är slopat barnbidrag för rika radikalt?

Christer Mellstrand, ordförande för Stureplanscentern, säger i dagens Svenska Dagbladet att barnbidraget bör inkomstprövas så att inte höginkomsttagare får det. SvD framställer det som mycket radikalt och får Alliansen att unisont såga förslaget.

En riktig liberal skulle naturligtvis vilja avskaffa barnbidraget. Jag vet inte om MUF har tagit ställning till det, men jag blir förvånad om vi vill ha kvar det. Om vi ska ha ett välfärdssystem bör det vara riktat till dem som behöver det, likt socialbidraget. Som det är nu omfördelas ju 80 procent av vad Medelsvensson betalar i skatt tillbaka till honom själv. Sveriges välfärdssystem handlar om särintressen och byråkrati, inte om välfärd eller solidaritet.

30 september 2007

Sluta skydda försvarsindustrin

Dagens Nyheter undersöker i dag återigen den svenska försvarsindustrin:

"DN har besökt slutmonteringen av luftvärnssystem i Karlskoga som kostat skattebetalarna fyra miljarder och som inte är tänkta att användas. [...] Saab Bofors Dynamic har ännu inte lyckats exportera en enda enhet, det blir svårt att förklara för blivande kunder varför det svenska försvaret först betalar utvecklingskostnaderna och sedan inte vill ha produkterna."

I går och i dag deltog jag i moderaternas Norrlandskonferens i Lycksele, och biståndsminister Gunilla Carlsson pratade bland annat om de neddragna försvarsanslagen efter frågor från irriterade gräsrötter. Hon menade att likt socialdemokraterna tror att allt blir bra om man ger mer pengar till bistånd så tror moderaterna, och MUF i synnerhet, att allt blir bra om försvaret får mer pengar.

Detta handlar mer om att bryta upp det som i USA kallas det försvarsindustriella komplexet mellan Pentagon och försvarsföretagen och i Sverige järntriangeln mellan politiker, militära byråkrater och försvarsindustrin. Här skulle politikerna kunna ta stöd i EU genom att säga att EU:s upphandlingsregler, som föreskriver att det billigaste och bästa budet ska antas oavsett var i EU företaget befinner sig, ska gälla även för försvarsindustrin. Detta skulle dessutom vara ett positivt första steg mot ett gemensamt EU-försvar.

28 september 2007

Dagens skratt – vi har hört den förut

Erbjudande från Ung Vänster på elskåp i Umeå.

Ung Vänsters andre vice ordförande Thaher Pelaseyed skriver i dag mycket förutsägbart om Burma: Väst är ansvarig för våldet i Burma.

Pelaseyed menar att eftersom EU importerat från Burma för fem miljarder kronor årligen och eftersom västerländska oljebolag verkar där så har förtrycket och barnarbetet ökat. Tyvärr visar Ung Vänster inga siffror på hur mycket förtrycket och barnarbetet har ökat i Sverige eftersom vi exporterar för 1 500 miljarder i år och eftersom både Statoil och Shell har verksamhet här.

Samtidigt var naturligtvis isoleringen av Irak förkastlig, enligt Ung Vänster.

Låt Loomis sköta sina egna problem

Securitas värdetransportbolag, Loomis, förlorar tillståndet att bedriva pengatransporter, eftersom de uppges ha dåligt säkerhetsarbete.

Man kan fråga sig vad staten har med det att göra. Vaktbolagen har ju glasklara incitament att göra transporterna så säkra som möjligt eftersom det är de som tar smällen. Det bör vara upp till bankerna om de vill använda ett osäkert transportbolag.

Investerarna verkar dock tro att situationen kommer att lösa sig – Securitasaktien steg med 0,6 procent under dagens handel.

27 september 2007

Bra av Lomborg

I Dagens Nyheter i dag skriver dansken Björn Lomborg om miljöhysterin:

"Om du minskar ditt barns konsumtion av frukt och grönsaker med bara 0,03 gram per dag när du väljer ekologiskt (vilket motsvarar ett halvt risgryn), så går den totala risken för cancer upp, inte ner.

[...]

Talet om isbjörnens undergång, liksom marknadsföringen av ekologisk mat, ingår i den konstanta flod av ensidiga varningar som medierna översköljer oss med. Listan med akuta problem toppas av den globala uppvärmningen, men inkluderar terrorism, bekämpningsmedel, förlusten av mångfald i naturen och mycket mer. Samtidigt känner vi till de fruktansvärda förhållanden som en majoritet av jordens befolkning fortfarande lever under: mer än miljard fattiga, två miljarder utan elektricitet, tre miljarder utan vatten och renhållning.

Mycket av mitt arbete handlar om att bena upp alla dessa globala varningar. Jag försöker få perspektiv på dem och förstå vad som verkligen borde bekymra oss och vilka problem vi kan göra något åt.

Det kanske förvånar, men allt bör inte leda till omedelbara åtgärder. Om vi saknar bra lösningar kan det vara bättre att först fokusera på annat. Den som saknar mat för morgondagen har svårt att tänka på den globala temperaturen om 100 år."

20 september 2007

Alliansen rubbar knappt världens högsta skatter

Som väntat innebär budgeten att alliansregeringen lämnar nästan hela det socialdemokratiska systemet orört. Besparingarna i år uppgår endast till 4,2 miljarder (varav 400 miljoner är försvaret), det vill säga en dryg halv procent av hela budgeten.

Att skatteandelen av BNP kommer att minska från 54,1 procent 2007 till 52,4 procent 2010 beror förmodligen mest på de goda tiderna som ökar hushållens inkomster utan att staten hinner med att höja skatterna. Sverige kommer även i fortsättningen att ha världens högsta skatter, förvaltade av en finansminister som en gång tyckte att skatt är stöld.

MUF Skellefteå kommenterar i kväll budgeten i ett pressmeddelande.

19 september 2007

Köp svenskt (ett undantag)

Vanligtvis är jag emot varje form av protektionism eller uppmaningar att köpa inhemskt i stället för utländskt. Jag köper konsekvent Euroshoppers tjeckiska mjölk före Norrmejeriers. Det är ett bra sätt att i vardagen visa stöd för frihandel och mot monopol.

Johan Norberg för dock fram ett undantag som jag för en kort period kan ställa upp på. Muslimska extremister upppmanar till bojkott av svenska produkter för att inskränka vår yttrandefrihet och påverka beslutsfattare inom konst och media. Vi demokrater bör uppväga detta genom att köpa de bojkottshotade produkterna. Köp svenskt! (Men bara medan Vilksdebatten pågår.)

18 september 2007

USA:s sjukvård lider inte av brist på socialism

Hillary Clinton lanserade i går en plan för allmän sjukförsäkring i USA till en kostnad av hisnande 110 miljarder dollar.

Problemet med sjukvården i USA är inte för lite skattepengar – USA satsar lika mycket offentliga medel på sjukvården som Sverige, och dessutom lika mycket till från privata källor. Problemet är dålig konkurrens som medför skenande kostnader. Ytterligare statlig finansiering lär knappast lösa kostnadsproblemen.

Det som behövs är minskad reglering och att skattefördelarna för stiftelser avskaffas så att nationella sjukvårdsbolag med stordriftsfördelar kan konkurrera på samma villkor.

16 september 2007

Diktaturer ska inte vara överens med Sverige

Lars Vilks Muhammedbild jämförs nu med blodiga olycksbilder och barnpornografi. Anledningen till att innehav av barnpornografi är förbjudet är dock inte för att människor inte vill titta på dem, utan av hänsyn till barnet som är ett brottsoffer.

Det är självklart att man ska kunna avbilda en krigsherre som verkade för 1 400 år sedan oavsett vilka irrationella skäl någon väljer att ange för att man inte ska få göra detta.

Fredrik Reinfeldt har varit väldigt mjuk i frågan. I dag sade han bara att han tar avstånd från våld och hot. Han kunde exempelvis ha sagt att det är självklart att det är både moraliskt och juridiskt riktigt att karikera religioner.

Ambassadörer från förtryckarländer ska inte vara "nöjda" efter ett möte om yttrandefriheten med en svensk statsminister. De ska vara ursinniga!

15 september 2007

Ron Paul stöder home-schooling

Republikanske presidentkandidaten Ron Paul skriver på sin hemsida att han liksom jag själv vill ge home-schooling liknande villkor som skolundervisning.

Det är positivt att någon driver denna fråga som inte existerar i Sverige, men jag kan inte ge Paul mitt helhjärtade stöd på grund av hans populistiska krav på invandringsbegränsning, folkrätt och abortrestriktioner.

Mamma staten ska inte ta riskerna

Svenska Dagbladet skriver i dag att "EU är maktlöst vid finanskris" och menar att EU måste vara berett att med skattepengar stoppa en kris; dock utan att hålla enskilda banker under armarna.

Det är precis sådana här signaler från statsmakterna som bäddar för en kris. Finansmarknadens aktörer bör få lära sig att alltid ta det fulla ansvaret för de risker de tar utan att räkna med att staten öser ut pappersprodukter garanterade av statens våldsmonopol, som valuta eller statsobligationer, närhelst företagen skickar sin önskelista.

På kort sikt kan det svida om stora banker faller, men på lång sikt måste det finnas några förlorare för att alla ska bli vinnare.