12 augusti 2007

Det finns inga kollektiva rättigheter

Indianstammar i Arizona kämpar emot ett oljeraffinaderibygge på mark som de påstår är av historisk och religiös betydelse för indianerna.

Det tål att upprepas: Indianerna som grupp har inga som helst rättigheter. Rätten till ägande, frihet och så vidare härleds ur den fria viljan, vilken varje enskild indian har men inte indianerna som grupp. Federal mark som den i Arizona bör säljas till den som kan göra mest nytta med den, det vill säga betalar mest. Gruppers påhittade "rättigheter" bör inte lägga hinder i vägen för utveckling.

13 kommentarer:

  1. den 'fria viljan' härleds ju i det här fallet ur plånboken. och vad fick ursprungsbefolkningen i betalning för marken från början tro?

    SvaraRadera
  2. "göra som mest nytta med den" behöver nödvändightvis inte betyda "betalar mest" utan snarare utvecklar (i det här fallet) platsen) mest så att större vinning kan komma ifrån den vid ett senare tillfälle.(kapital behöver föresten nödvändigtvis inte behöva innebära klirr i kassan)

    Att en individ väljer att identifiera sig med en grupp är förövrigt hans/hons frihet men det betyder inte , som i detta fall, att personen ifråga skall vara immun mot ifrågasättande.

    Guld//M

    SvaraRadera
  3. Sara: "vad fick ursprungsbefolkningen i betalning för marken från början tro?"

    Det finns tre alternativ:

    1. Marken överläts i en frivillig transaktion från båda parter och då är det irrelevant att marken användes av indianer.

    2. Marken användes inte av indianerna eller så litet att man inte kan säga att ett ägande uppstod. I så fall tog européerna oägd mark i anspråk och skapade värden ur ingenting, och det är irrelevant att området från början användes av indianer.

    3. Marken stals av indianerna från vissa vita. Detta brott är för länge sedan preskriberat och all inblandade döda. Stölden är inte relevant i nuläget.

    Marta: Naturligtvis kan man ha olika åsikt om på vilket sätt ett område används bäst, och just därför är det viktigt att staten är neutral mellan olika önskemål och endast går efter ekonomiska principer.

    SvaraRadera
  4. Ekonomiska princier är inte neutrala.

    SvaraRadera
  5. Jag menar att staten i enlighet med teorin om den osynliga handen bör handla i enlighet med sitt egenintresse och sälja till högstbjudande.

    SvaraRadera
  6. Denna tanke har man ju hört förut, men nu ska jag ställa dig inför ett dilemma. Om vi utgår från den osynliga handen och rubbet, vad bör hända om den högst erbjudande är en osammarbetsvillig kommunist som vill köpa platsen för sin privatiserade kommunistiska skola där han skall hjärntvätta in minderåriga i det röda tänkandet och sprida antidmokratiska tankar?

    Detta kanske inte var det klockrenaste alternativet(lol) men huvudsaken är att du fattar poängen. Att endast ha som mall att sälja till den högsterbjudande kan ibland sträva emot sina egna principer om tex demokrati.

    Är det då inte lite för lätt att säga att vi säljer till den som bjuder högst.

    Kanske bör man även kalkylera in platsens framtidsvärde. Men frågan är då, hur kan marknaden göra det?

    SvaraRadera
  7. I vissa fall kan det vara motiverat att titta lite på köparens syften om man är inne i en privatiserings- och avregleringsprocess, där staten tidigare haft stort inflytande på branschen i fråga. När det gäller den här markbiten anser jag inte att sådan hänsyn är motiverad.

    Det framtida värdet av ett område ingår ju i markvärdet.

    SvaraRadera
  8. "I vissa fall kan det vara motiverat..." vems roll är det då att "titta lite på köparens syften"? Och är inte det att sätta in kontroller i marknaden?

    Jag slits mellan dessa frågor då marknaden måste vara totalt fri, men tänk om marknadens användare strävar emot marknaden i sig. Men det kanske är det som är den totalt fria marknaden. Dax för djupdykning. :)

    SvaraRadera
  9. kyrkogårdar gör inte många knop. det borras nästan aldrig olja på dom. trots det finns det många finfina tomter i innestäder som upptas av kyrkogårdar. det samma gäller parker. borde de säljas ut?

    SvaraRadera
  10. Hördu, tänk om den fria viljan är att tillhöra en grupp? Varför har t ex Sverige rätt att existera som stat? Om svenskarna har rätt att stifta regler som gäller alla inom gruppen, varför ska indianer förvägras den rätten? Rasargument? Eller den starkes rätt? "Might makes right" säger man på engelska...

    SvaraRadera
  11. Sverige är ett mångkulturellt land. Invånarna i Sverige bestämmer över vilka lagar som ska gälla inom det geografiska området. Det har ingenting med ras eller folkgrupp att göra.

    Det är varje persons individuella rättighet att tillhöra en grupp, t.ex. att välja att starta ett handelsbolag eller gå med i en förening. Det handlar om varje persons frihet, inte om kollektiva rättigheter.

    SvaraRadera
  12. Om indianerna ifråga har den fria viljan att bilda en egen stat hellre än att höra till USA? Har de rätt till det eller inte?

    Det tycker du säkert inte, men hur du motiverar att vissa människors fria vilja är viktigare än andras, det ska bli intressant att se.

    SvaraRadera
  13. Indianerna består av många individer och kan omöjligen tycka exakt samma. Om man har full frihet spelar det ingen roll vilken stat man tillhör eftersom staten bara sysslar med att upprätthålla friheten. Om någon individ sedan vill avtala bort något av sin frihet till en grupp är det upp till denne.

    SvaraRadera