02 augusti 2007

Fler Esbati- och FN-tokerier

Som ofta är fallet kan man vända på Ali Esbatis åsikter och få fram något ganska vettigt, nämligen ytterligare ett skäl att gilla USA. USA är en del av en liten grupp länder som inte ratificerat FN-konventionen om kvinnors rättigheter från 1979, och – om man läser fördragstexten – av goda skäl.
[De ratificerande staterna] betonar att utplånandet av apartheid, alla former av rasism, rasdiskriminering, kolonialism, nykolonialism, aggression, utländsk ockupation och utländskt herravälde samt av inblandning i staters inre angelägenheter är av största vikt för att män och kvinnor till fullo skall kunna åtnjuta sina rättigheter.

[De ratificerande staterna] slår fast att stärkandet av internationell fred och säkerhet, internationell avspänning, ömsesidigt samarbete mellan alla stater oberoende av deras sociala och ekonomiska system, allmän och fullständig nedrustning och särskilt kärnvapennedrustning under sträng och effektiv internationell kontroll, befästande av principerna om rättvisa, jämlikhet och ömsesidiga fördelar i förbindelserna mellan länder samt förverkligande av de under främmande och koloniala herravälde och utländsk ockupation stående folkens rätt till självbestämmande och oberoende samt respekt för nationell suveränitet och territoriell integritet kommer att främja socialt framåtskridande och utveckling och som en följd härav medverka till uppnåendet av full jämställdhet mellan män och kvinnor.
Konventionen börjar med det vanliga folkrättspladdret om "nationell suveränitet" och "folkens självbestämmande" vilket i klartext betyder att om en kuban förtrycker eller mördar en kuban är det en "inre angelägenhet" som någon annan inte har något att göra med. Begreppet demokrati däremot nämns inte en enda gång i konventionen. Konventionstexten illustrerar än en gång att FN är en klubb för diktaturer.

Sedan följer en del vettiga men självklara uppradningar av rätt till likabehandling och så vidare. Artikel elva däremot, som förmodligen lades in efter påtryckningar från Sovjetunionen, slår fast att "rätten till arbete såsom en oförytterlig rätt som tillkommer alla människor". Bland andra "rättigheter" som slås fast finns rätten till social trygghet, semester, arbetarskydd, moderskapspenning och deltagande i idrotts- och kulturverksamhet. Rätten till exempelvis yttrandefrihet nämns inte alls. Faran i att upphöja en socialistisk kravlista till rättighet är att de vanliga, så kallade negativa, rättigheterna som rörelsefrihet, äganderätt och personlig integritet ställs i motsats till de sociala rättigheterna: "Din rätt till yttrandefrihet hotar min rätt till arbete eftersom du är moderat." Att Sverige har ratificerat denna konvention är en skam.

1 kommentar:

  1. Eller så kan man vända på dina åsikter och konstatera att du är emot internationell fred och avspänning, för kärnvapenupprustning, för kolonialism, för ökade klyftor mellan kvinnor och män osv.

    Det är ju bara socialistiska kravlistor och skamligt att Sverige ställt sig bakom. Lundberg tycker att mänskligheten inte ska ha några som helst ambitioner förutom den-starkes-rätt-barbari.

    På trettiotalet fanns det ett ord för såna.

    SvaraRadera