26 oktober 2007

Kravmaskiner får inte störa samhället

Strejk i Frankrike. Igen. Frankrike drabbas ännu en gång genom inställda flyg av sina starka fackföreningar och sin rigida arbetsrätt. Företag i situationen som Air France är i nu bör naturligtvis ha rätt, och bör utnyttja rätten, att ta in strejkbrytare. Ett högljutt särintresse får inte hota samhällets infrastruktur.

En person som löste detta galant och visade att samhället inte behöver vika sig för kravmaskiner (32 timmars arbetsvecka i det fallet; tidigare hade de strejkat till sig en 110-procentig löneökning) var Ronald Reagan. När 13 000 flygledare gick ut i strejk 1981 fick de 48 timmar på sig att återvända till arbetet. De som inte återvände, cirka 11 000 anställda, fick sparken och tilläts inte arbeta för federala myndigheter förrän 1996.

2 kommentarer:

  1. Jag hamnade pa denna sida via en lank fran DNs artikel om flygstrejken i Frankrike. Ditt satt att skriva och uttrycka dig fick mig snart att hoja pa ogonbrynen och kanna att jag behovde lasa mer av ditt material.

    Nu kanner jag att jag har last tillrackligt. Du har klart och tydligt redogjort att dessa for mig sa frammande varderingar verkligen ar de du star for. Under de senaste aren har jag varit mestadels utanfor Sveriges granser, i helt vitt skilda delar av varlden. Jag har tankt mycket pa hur saker och ting skiljer sig fran Sveriges system och nar jag tanker pa vad det ar som ar bra och daligt i varlden i helhet, och vad som vi gor bra i Sverige, sa gar de sammantagna varderingarna sa tvart emot de som du foresprakar.

    Du har en jattegod formaga att uttrycka dig och det verkar som om du gor efterforskningar innan du formulerar dina ideer. Jag kan bara inte forsta hur du kommer fram till sadana slutsatser som du gor. Skulle jag fa en chans att influera en ung och driftig kille som dig, sa skulle jag vilja satta dig pa en lang resa till ett par mindre utvecklade delar av varlden for att pa sa vis fa dig att paverkas och tanka ur nagra annorlunda perspektiv an de som du i dagslaget ar sa inriktad pa. Afrika, Indien eller Latinamerika skulle sakert gora tricket. Mina ogon har verkligen oppnats upp efter att ha fatt lite perspektiv pa vad som ar verkligt viktigt.

    Jag onskar verkligen sa innerligt att flertalet av de asikter som presenteras pa denna sida inte far nagot starkare grepp i Sverige an vad de redan har! Det finns tillrackligt med tokigheter som det ar idag och Sverige, trots vissa brister, ligger annu sa lange i nagon slags framkant av utvecklingen av de tankar och krafter som behover leda oss dit vi skulle behova komma.

    I all valmening,
    Simon Dahl

    SvaraRadera
  2. Hej Simon!

    En sådan ovanligt vänlig kommentar kan jag inte lämna obesvarad. Om du har läst mycket av det jag skriver kanske du ser att jag har ett ekonomiskt perspektiv på det mesta. Min syn delas i de flesta fall av ledande ekonomer som har kommit fram till samma slutsatser som jag utifrån samma faktaunderlag. Jag hoppas absolut att jag får chansen att se världen, men jag tror inte att jag kommer att byta åsikter för det. Orsaken till Somalias fattigdom är densamma oavsett om jag ser den genom att BNP per capita är 1000 dollar eller att Ali dör av svält på gatan.

    Med vänlig hälsning
    Jacob Lundberg

    SvaraRadera