Ny bok: Allt du behöver veta om skatter

Nu är min bok ute! I Allt du behöver veta om skatter har jag sammanfattat den nationalekonomiska skatteforskningen för en bredare allmänhet...

31 januari 2008

Det går bra för irakamerikanerna

En artikel i tidskriften Time handlar om irakiska flyktingar i USA. Skamligt nog är de mycket få; tio gånger så många irakier har fått komma till Sverige än till USA. Om USA skulle ta emot lika många irakiska flyktingar som Sverige i procent av befolkningen skulle de behöva ta emot en miljon irakier.

De få som har fått komma in har dock lyckats bra, enligt artikeln. Hela 91 procent av de irakiska flyktingarna i Phoenix, Arizona, är självförsörjande inom fem månader. Om USA tog emot fler irakier skulle det alltså gynna den amerikanska ekonomin och dessutom upprätta förbindelser mellan USA och Irak som skulle bli värdefulla för Irak i framtiden.

McCain för invandring och handel

I USA verkar valet av republikansk presidentkandidat i stort sett vara avgjort – det blir John McCain som får kämpa mot Barack Obama eller Hillary Clinton. Opinionsundersökningsföretaget Rasmussen har skapat en marknad där man kan handla med kandidaterna. Marknaden uppger just nu att chansen att McCain blir presidentkandidat är över 80 procent, och som bekant har ju marknaden oftast rätt.

Det finns ingen perfekt kandidat i detta val. Texasrepublikanen Ron Paul har radikala idéer om att avskaffa Skatteverket, införa full frihandel och avskaffa Patriot Act; han har för detta varit populär i liberala kretsar. Samtidigt är han emot invandring, Irakkriget och har avslöjats med att ha gett ut ett rasistiskt och konspirationsteoretiskt nyhetsbrev. Därför är jag ganska nöjd med att John McCain kliver fram som den ledande republikanen. Han har hela tiden stött truppförstärkningen i Irak som nu visar resultat. Delvis i kontrast till sin populistiske huvudmotståndare (inom partiet) Mitt Romney vill han fortsätta Bushs invandrings- och frihandelsvänliga linje.

McCain är en stark förespråkare av budgetdisciplin och -balans, så till den grad att han röstade emot att permanenta Bushs skattesänkningar. Inför valet har han dock svängt i den frågan. Att han är emot abort och homoäktenskap och för patriotlagen och dödsstraffet är tyvärr något som kommer med den republikanska etiketten. Att han vill begränsa utsläppen av koldioxid och röstade emot oljeborrning i Alaska är också beklagansvärt.

John McCain verkar ha goda chanser att vinna mot Clinton eller Obama. I fyra av de fem senaste undersökningarna av Rasmussen har opinionen föredragit McCain före den mest sannolika motståndaren Clinton.

Mina skäl till att stödja McCain är alltså främst för att han är den som mest lovar en fortsättning på Bushs politik: en budget i balans (Bush har siktat på 2012), friare import av arbetskraft och varor och fortsatt export av amerikanska värden till de delar av världen där medborgarna inte får välja sin president i fria val.

29 januari 2008

Bush till försvar för invandring och handel

I natt höll George W. Bush sitt årliga State of the Union Address i kongressen. Det timmeslånga talet visar att Bush är en handlingskraftig president med starka värderingar. Det mesta han sade var mycket bra, även om det finns bitar man kan ha synpunkter på.

Bush inleder med att tala om ekonomin och om USA:s marknadsfilosofi:
I vårt framtida arbete måste vi låta oss vägledas av den filosofi som gjorde vår nation fantastisk. Som amerikaner tror vi på individers kraft att bestämma sitt eget öde och forma historiens gång. Vi tror att den mest pålitliga vägvisaren för vårt land är den kollektiva visdomen hos vanliga medborgare. Och därför måste vi i allt vi gör lita på förmågan hos fria folk att fatta kloka val, och ge dem makten att förbättra sina liv för framtiden.
Bush säger att han arbetar kraftigt för låga skatter, en balanserad budget och mindre slöseri med statens pengar.

Bushs initiativ för att stödja icke-offentliga skolor är lovvärt, men görs på fel sätt: med skattepengar och federal inblandning. Han nämner behovet av att reformera de kostsamma sjukförsäkringarna Medicaid (sjukvård för fattiga), Medicare (sjukvård för äldre) och Social Security (pensioner), men vågar inte vara tuffare än så.

I dagens politiska klimat i USA är det omöjligt att inte nämna tuffare tag och hårdare gränskontroller när man pratar invandring, men Bush visar också att han har en positiv grundinställning: "Men vi måste också erkänna att vi aldrig helt kan säkra vår gräns utan ett lagenligt sätt för utländska arbetare att komma hit och stödja vår ekonomi." President Bush försvarar även arbetet för en friare handel.

Det man kunde sakna på det inrikespolitiska området är brottsligheten. Den är hög i USA men Bush kanske nöjer sig med att den har minskat ganska kraftigt sedan hans fars presidentperiod.

Nästan halva talet handlade om utrikes- och försvarspolitik. Presidentens utrikespolitik ligger fast och har klara mål:
The advance of liberty is opposed by terrorists and extremists – evil men who despise freedom, despise America, and aim to subject millions to their violent rule.

Since 9/11, we have taken the fight to these terrorists and extremists. We will stay on the offense, we will keep up the pressure, and we will deliver justice to our enemies.

We are engaged in the defining ideological struggle of the 21st century. The terrorists oppose every principle of humanity and decency that we hold dear. Yet in this war on terror, there is one thing we and our enemies agree on: In the long run, men and women who are free to determine their own destinies will reject terror and refuse to live in tyranny. And that is why the terrorists are fighting to deny this choice to the people in Lebanon, Iraq, Afghanistan, Pakistan, and the Palestinian Territories. And that is why, for the security of America and the peace of the world, we are spreading the hope of freedom.
Bush refererar till tro vid endast fyra tillfällen: stödet till (exempelvis) religiösa friskolor, stamcellsforskning, underlättande för religiösa välgörenhetsorganisationer och det avslutande "God bless America". Den svenska bilden av en religiös galning syns inte alls.

Vid detta sitt sista State of the Union visar Bush att han står fast vid amerikanska principer om en fri ekonomi och en global kamp för frihet och demokrati. Det kommer att stå med i historieböckerna.

28 januari 2008

UNT om Apoteket

Upsala nya tidning sammanfattar i dag bra argumenten för att avskaffa apoteksmonopolet:
Tillsammans med Kuba och Nordkorea är Sverige ensamt om sitt apoteksmonopol. [...] Det räcker med att stanna inom Sveriges gränser för att hitta framgångsrika avregleringar. Vem önskar sig i dag Televerket eller det reglerade inrikesflyget tillbaka? [...] En mångfald av aktörer - från stora kedjor till enskilt ägda apotek - på en öppen marknad kommer att innebära butiksetableringar, förbättrade öppettider och prispress. Lika litet som någon i dag sörjer Televerket, kommer någon i morgon att sörja Apoteksbolaget.

Låt marknaden lära sig en läxa

PJ Anders Linder kommenterar klokt debatten kring den amerikanska bolånekrisen. Om bara marknaden lämnas i fred kommer den att lösa problemen. Som jag skrivit tidigare kommer det att slå tillbaka i längden om staten varje gång griper in och räddar situationen.

Nu har banker och kreditvärderingsinstitut lärt sig den hårda vägen att man måste vara noggrann när man bedömer kreditrisker, och investmentbankerna och deras kunder måste noggrannare granska de paket av finansiella risker och möjligheter som marknadsförs. Om staten skulle gå in och skademinimera har aktörerna mindre incitament att göra en ordentlig riskbedömning nästa gång.

26 januari 2008

Intervju i Västerbottens folkblad

I dagens Västerbottens folkblad (ej online) intervjuas jag av Magnus Lindkvist om hur jag gjorde för att komma in på Oxforduniversitetet. I oktober börjar jag på en treårig ekonomiutbildning där.

En grundlagsreform behövs

Dagens DN debatt handlar om Sveriges grundlagar. Pär-Arne Jigenius skriver att Sverige bör införa en författningsdomstol som exempelvis USA. Det är ett bra förslag. Sveriges politiska system litar alldeles för mycket på att röstmaximerande politiker ska se till det allmänna bästa utan att ta vara på juridikens respekt för principer.

För att grundlagen ska ha någon mening måste den också vara mycket svår att ändra. Med dagens regler kan politiker skriva om grundlagen i stort sett som de vill. En konstutionell reform bör slutligen innehålla maktdelning mellan en president och en tvåkammarriksdag, gärna med inslag av majoritetsval i enmansvalkretsar.

Demokrati är inte bara femtionenprocentsstyre. En verklig demokrati måste innehålla ett flertal spärrar mot maktmissbruk, statsfinansiell ansvarslöshet och inskränkningar av individens frihet.

Debattartikeln fokuserar på hur man kan förbättra tryckfrihetsförordningen. Det kan nog vara klokt att se över den, men det måste ske med försiktighet. Den första tryckfrihetsförordningen infördes 1766 efter en insats från "den svenska liberalismens fader", Anders Chydenius. Om en ändring av denna svenska tradition hastas igenom finns det risk för att tryck- och yttrandefriheten minskar, exempelvis genom ett förbud mot könsdiskriminerande reklam.

24 januari 2008

Titta honom i ögonen och säg att du är för värnplikt



Det här är Eddie Slovik. Han föddes av en polsk kvinna i Michigan 1920. 1944 tvingades han att ta värvning i armén och skickades till Frankrike. Den 9 oktober 1944 lämnade han en lapp till sin officer där han skrev att han ämnade desertera om han skulle bli inblandad i strid. Den 31 januari 1945 arkebuserades han, dömd för desertering.

Eddie Slovik är den ende amerikanske soldat som har avrättats för att ha deserterat sedan inbördeskriget, men hans fall visar tydligt vilken moral och vilket tankesätt som ligger bakom värnplikten. Fram till 1973 kunde svenskar bli avrättade i krigstid.

USA har avskaffat värnplikten sedan 30 år men i Sverige döms unga män fortfarande till fängelse för att de inte vill slava för staten.

Och Ung vänster vill utvidga värnplikten även till kvinnor.

21 januari 2008

Ett verkligt stimulanspaket

Börserna rasar, inflationen stiger och en recession (ekonomisk tillbakagång) hotar. Bush ämnar rusa till räddning genom att låna upp 150 miljarder dollar på de redan trängda kreditmarknaderna och ge en skatterabatt som man hoppas ska öka konsumtionen.

Det är helt fel väg att gå att låna upp kapital för konsumtion. Så här skulle ett verkligt stimulanspaket i industriländerna se ut – ett paket som både ökar tillväxten och motverkar inflationen:
  • Lägre utgifter
    Med lägre utgifter blir budgetunderskotten lägre och räntorna sjunker, vilket gynnar investeringar. Samtidigt frigörs arbetskraft för mer produktivt arbete utanför den offentliga sektorn.

  • Arbetskraftsinvandring
    Låglönearbetare från utvecklingsländerna håller nere kostnadstrycket och ger billigare varor och tjänster i mindre kvalificerade branscher.

  • Avreglerad jordbrukspolitik
    Priserna på jordbruksprodukter har stigit kraftigt de senaste åren. Mer konkurrens och en bättre fungerande världsmarknad skulle pressa kostnaderna och öka produktiviteten.

  • Mindre byggkrångel
    Fallande bostadspriser är inget problem om investeringarna i bostäder är höga så att värdet på den totala bostadsstocken ändå stiger. En viktig anledning till att bostadspriserna har stigit är de många begränsningarna för byggande, exempelvis strandskydd. Om man lättar på detta kommer utbudet att öka och priserna att sjunka, vilket leder till att människor får råd att bo bättre.

MUF Västerbotten emot laglotten

I helgen hade MUF Västerbotten distriktsstämma. Större delen av styrelsen, inklusive jag själv, sitter kvar.

På mitt initiativ skrev styrelsen en proposition om Rättvisemärkt som antogs av stämman. Propositionen slog fast att Rättvisemärkt inte bör få statligt stöd och att kommunerna inte bör ha rättvisemärkning som krav vid upphandling. Min motion om att avskaffa bröstarvingars (barns och barnbarns) rätt till laglott oavsett den avlidnes vilja gick också igenom. Vi konstaterade att äganderätten inte är fullständig om man inte har rätt att bestämma över sitt arv som man vill.

Norra Västerbotten

20 januari 2008

Statsskulden måste betalas tillbaka

Kändisekonomen Assar Lindbeck förespråkar i dagens DN att staten ska sluta spara och sätta sprätt på skattepengarna. Statsskulden som andel av BNP har minskat till 40 procent under det senaste decenniet (se diagram) och Assar Lindbeck tycker att det är en lämplig nivå som inte behöver minskas.

Historiskt sett är det dock en hög nivå, och för att upprätthålla statsskulden som andel av BNP skulle staten varje år behöva låna cirka 70 miljarder kronor. Det är knappast en ansvarsfull finanspolitik.


Sveriges statsskuld som andel av BNP. Grafik: Riksgälden

Idén om att använda pengarna i stället för att betala tillbaka skulden är dock populär. I sin långtidsutredning menar Svenskt Näringsliv att ett scenario ("reformscenariot") där man sänker skatterna i stället för att gå med överskott i längden skulle ge lägre statsskuld.


Beräknad statsskuld åren 2005-2035 i procent av BNP. Grafik: Näringslivets långtidsutredning, s. 66

Naturligtvis får sparandet inte gå till överdrift, som det gjort i Norge. Oljefonden motsvarar en halv miljon svenska kronor per norrman. I Sverige skulle en fond av motsvarande storlek uppgå till nästan fem biljoner kronor. Statsskulden på en dryg biljon bleknar i jämförelse.

Den gyllene medelvägen är att betala ned statsskulden till ungefär noll. Visserligen har den offentliga sektorn sannolikt en gigantisk nettoförmögenhet om man värderar skolor, sjukhus och vägar till marknadspriser, men eftersom en privatisering av dessa inte är politiskt möjlig inom en överskådlig framtid är sådana hypotetiska siffror inte ett argument för att staten ska ge ut obligationer och växlar för en biljon som måste förnyas vart femte år.

Statsskulden har byggts upp genom gamla synder (underskott) som har dragit sparmedel från produktiva investeringar. Att återgälda detta genom sparande borde vara en självklarhet. I en högskattestat som Sverige där hälften av inkomsterna går i skatt kan man inte förvänta sig att den privata sektorn ska stå för allt sparande i samhället.

Därmed inte sagt att det privata sparande inte ska uppmuntras, för det ska det. Assar Lindbeck nämner en mer försäkringsmässig finansiering av äldrevården, vilket är en bra idé. Då får varje generation ta ansvar för sin egen ålderdom och argumentet att staten måste spara för de äldres skull faller.

Det må vara populärt att påstå att statsskulden inte är något problem, men för att ansvarsfullt kunna sänka skatterna måste politikerna ta till svångremmen och osthyveln.

17 januari 2008

Propaganda mot handel – i skolan

Jag satte morgonfilen i halsen när jag i tisdagens Norra Västerbotten läste om hur en mellanstadieklass i Skellefteå undersökt var skolmaten produceras. Att en del kommer från utlandet, dock en minoritet, tycker en lärare är "fruktansvärt upprörande" och barnen får lära sig att långa transportsträckor är dåligt.

I dag protesterar MUF Skellefteå mot projektet genom ett brev till skolan:
Det är allmänt accepterad att handel över gränserna ger stora fördelar för alla parter genom billigare produkter, större utbud, mer konkurrens och effektivare användning av resurserna. Om ett land är bättre på att producera en viss vara och grannlandet bättre på att producera en annan vara så tjänar båda länderna på att specialisera sig och handla med varandra. Av den anledningen finns lagen om offentlig upphandling, som bygger på ett EU-direktiv. Lagen ska se till att inte företagare med goda politikerkontakter kan knipa offentliga kontrakt på skattebetalarnas bekostnad. Lagen tillåter inte att leverantörer inom EU utesluts av geografiska skäl. Det är anmärkningsvärt att Alhemsskolan anser det vara en "skandal" att Skellefteå kommun följer demokratiskt fattade lagar.

Även om man bortser från den ekonomiska delen och anlägger ett snävt ekologiskt synsätt så är det långt ifrån självklart att det är bra för miljön att köpa närproducerat. En undersökning som citeras av The Economist kom exempelvis fram till att det är miljövänligare att producera äpplen på Nya Zeeland och frakta dem till Europa än att odla dem i Europa.

Vi är inte ute efter att skolan endast ska ge en positiv bild av handel. Men vi tycker inte att det är rätt mot eleverna att endast ge en bild av handel som miljöfara. I en saklig och allsidig skola får eleverna höra båda synsätten. Vi är säkra på att ni är tillräckligt professionella för att kunna göra det.
Jag kommenterar i ett pressmeddelande:

– Lärarnas agerande lever inte upp till läroplanens krav på saklighet och allsidighet. Ensidigt målar de upp importerade livsmedel som en miljöfara, utan att tala om de fördelar som finns med internationell arbetsdelning, som låter oss använda våra resurser på effektivast möjliga sätt. Föräldrarna ska kunna vara säkra på att deras barn får en god och objektiv undervisning i skolan. I miljöprojektet tycker vi att Alhemskolan har brutit mot detta genom ett ensidigt protektionstiskt perspektiv.

Hittills har Norra Västerbotten rapporterat om vårt utspel.

Intressant med Stig-Björn Ljunggren

Jag fick i går möjligheten att diskutera med Stig-Björn Ljunggren som kom på besök till Skellefteå. Det var intressant att höra hans syn på hur pressen speglar verkligheten och hur han uppfattar att hastigheten inom politiken är lägre än inom näringslivet och media. Ljunggren är precis en sådan skarpsynt och modern iakttagare som arbetarrörelsen behöver. Läs mer på Stig-Björn Ljunggrens blogg, i Norra Västerbotten och i Västerbottens folkblad. Det går att diskutera med Ljunggren på Folkforum.

16 januari 2008

Ny rapport om Rättvisemärkt

I dag presenterade Timbro en rapport om Rättvisemärkt. Rapporten berättar bland annat om hur utvecklingen inom kaffeodlingen det senaste decenniet ledde till lägre priser och kraftigt gynnade det vietnamesiska jordbruket. Samtidigt gjorde tekniken att bönder i Centralamerika blev arbetslösa, men man kan inte hålla olönsamma och ålderdomliga industrier under armarna. Argumentet att Rättvisemärkt hoppar över dyra mellanhänder avfärdas enkelt:
Men Rättvisemärkt påstår ändå att mellanhänder tar för mycket profit. Det Rättvisemärkt gör är därför att kapa mellanhänderna till förmån för Rättvisemärkts egna, kooperativa lösning. Men eftersom de arbetsuppgifter som mellanhänderna skötte (förädling, paketering etc) fortfarande måste bli utförda, blir detta en del av kooperativets jobb. Rättvisemärkt skulle kunna hävda att kooperativen kan sköta detta effektivt, så att odlare får mer pengar i fickan. Vore det så hade Rättvisemärkt inte behövt ta ut ett högre pris. I dag kostar Rättvisemärkt kaffe ungefär 5–10 kr mer per kilo än vanligt kaffe.
Läs mitt tidigare inlägg om Rättvisemärkt.

15 januari 2008

Genialiskt, Neo!

I går publicerade redaktören på tidsskriften Neo, Peter Wennblad, en debattartikel i Svenska Dagbladet där han påstår att Aftonbladet och Expressen bryter mot lagen genom att inte meddela Skatteverket om vem som belönas för anonyma tips. Skandalen är också stort uppslagen i nya numret av Neo.

Reaktionen blev stark. Till och med från det egna lägret, liberalen Mattias Svensson, kom kritik:
Medierna har varit elaka mot regeringsledamöter och Alliansföreträdare för struntsaker, och nu har Wennblad grävt fram en struntsak att kasta tillbaka på dessa medier. De har inte skickat kontrolluppgift på tipspengar. Detta förvisso av det goda skälet att skydda källor från att avslöjas, men i strid med Skatteverkets reglemente.

[...] Någon som tycker att nyheter borde vara annat än en diskussion kring löjliga detaljfrågor skulle åtminstone ha överseende med saken. Men som ridderlig Alliansförsvararare på mediekritiskt korståg väljer Wennblad istället att beskriva det hela som 'skatteskandalen' och hajpa det hela som magasinet Neos 'stora avslöjande' i senaste numret. Håhåjaja.
Peter Wennblad avslöjar nu att "skandalen" var fejkad:
Det är dags att erkänna, kära läsare: jag har utsatt er för ett litet experiment.

I medborgarnas värld är icke inskickade kontrolluppgifter inte mycket till skandal. Inte i juridikens heller. Det är därför påföljden för denna lagöverträdelse på sin höjd är några hundralappar i böter.

Men eftersom det var mediernas makt och mediernas rättskipning Neo ville granska valde jag därför att utgå från hur medierna själva har valt att skildra den typ av lagöverträdelse som de nu själva, enligt Skatteverket, har gjort.

I mediernas värld har, precis som journalisten Malin Siwe så träffande skrev under höstens politiska turbulens, den gestaltade upprördheten mycket litet att göra med det verkliga allvaret i vad som skett. Genom att använda rätt värdeord – "skandal", "affär", "fusk" – kan man slå upp vilken bagatell som helst över ett helt tidningsuppslag. Och med samma teknik kan man, vilket jag igår bevisade, slå sig in även på debattsidan på morgontidningen Svenska Dagbladet (som dessutom i ingresssen hävdade att tipspengarna inte hade beskattas, vilket det inte fanns stöd för i artikeln). Och sen fortplantar sig den fejkade upprördheten genom mediesfären. Ingen vill ju missa en bra nyhet.
Detta var ett genialiskt trick från Peter Wennblads sida för att visa hur lätt en skitsak blir en jätteskandal. För tidningarna är det pinsamt att de nu slår ifrån sig samma kritik som de själva har riktat mot politiker.

Det verkar dock som att Wennblad står fast vid att tryckfriheten bör luckras upp genom att till exempel som i Danmark införa lagstadgad replikrätt. Det är märkligt om Wennblad har denna långt ifrån liberala åsikt.

Pressen bör reglera sig själv på en fri marknad, vilket faktiskt i stor utsträckning sker i dag. Avsteg från rätten att bemöta anklagelser sker sällan och tidningarna rättar alltid om något fel kommer fram. Journalister har trots allt en yrkesheder. I den mån staten kan arbeta för bättre medier är det genom att hålla sig borta, exempelvis genom att avskaffa presstödet och privatisera SR och SVT. Tryckfriheten är nog ansatt utan att mediekritiska liberaler också kräver inskränkningar.

13 januari 2008

Historien upprepar sig

Efter det amerikanska presidentvalet 2004 gjorde Karl-Johan Karlsson en genomgång av SVT:s valbevakning för Timbro. Han kom fram till att den var starkt vinklad:
I Rapports bevakning av presidentvalet uttalar sig 20 personer som sympatiserar med Kerry, men bara hälften så många Bushanhängare kommer till tals.

I Aktuellt förhåller det sig ungefär på samma sätt. Inte mindre än 46 demokrater står framför kameran och lovordar Kerry, medan bara 26 republikaner uttrycker sin sympati för Bush, alltså nästan hälften så många även där. Notera också att fler demokrater än republikaner uttalar sig mer än en gång under valåret.



Rapport och Aktuellt påpekar vid flera tillfällen att Bush är emot äktenskap mellan homosexuella och att han varken vill skriva under Kyotoavtalet eller kommissionen om den internationella krigsförbrytardomstolen ICC. "Det förstärker bilden av en nation och en ledare som struntar i resten av världen", säger speakern i ett av inslagen.

Är det inte på sin plats att nämna att även Kerry är emot att homosexuella gifter sig och att han röstade emot både Kyoto och ICC i senaten? SVT tycker tydligen inte att det är relevant.

Tyvärr verkar historien upprepa sig även detta val. Dagens Efter tolv i P4 handlade om presidentvalet, och programledaren säger att "Obama vann ju i Iowa och Clinton i New Hampshire", utelämnande republikanerna Huckabee och McCain. Senare säger han "oavsett vem som nu vinner, Clinton eller Obama eller någon annan..." och utgår även denna gång ifrån att det bara är demokraterna som räknas.

Som tur är finns en expert i studion som kan tillbakavisa programledarens värsta fördomar om USA, till exempel att man måste vara jätterik (Bill Clinton, Barack Obama) för att kunna kandidera och att kampanjerna kostar otroligt mycket (kampanjer kostar i Sverige också, dock nämner han inte att de förmodligen 2004 kostade sex gånger mer per person i Sverige). Svenska media fortsätter alltså att rapportera om sin önskeverklighet.

12 januari 2008

Dagens arena om invandring

Jag håller med Nisha Besara som på Dagens arena skriver att moderaternas försörjningskrav för anhöriginvandring är inhumant. Denna fråga är ett typiskt exempel på när välfärdsstaten blir en ursäkt för inskränkningar i den enskildes rättigheter. Invandrares rätt till bidrag måste avskaffas och vi måste införa fri invandring. Det förstnämnda möjliggör det sistnämnda och det sistnämnda kommer oundvikligen att leda till det förstnämnda.

10 januari 2008

Upphovsrätten måste försvaras

Nio moderata riksdagsledamöter skriver bra på SvD Brännpunkt i dag. Upphovsrätten är viktigare än någonsin med den nya tekniken när kopiering är så enkelt. Upphovsrättsmotståndarna försöker blanda bort korten genom att prata om integritet och övervakning, vilket naturligtvis är viktiga frågor. Men det är en annan diskussion och har inte med upphovsrätten att göra.

Det är inte så konstigt att utvecklingen av betaltjänster för nedladdning går trögt när det finns gratis att ladda ned. Olaglig fildelning måste bli mer besvärligt, utan oproportionerliga integritetskränkningar. Man kan inte säga att vissa delar av fildelningen ska vara tillåten. Antingen har vi intellektuell äganderätt (upphovsrätt och patent) eller så har vi det inte. Historien visar att intellektuell äganderätt är positivt för innovationer. Patenträtten var en av grundvalarna till den industriella revolutionen.

"Patents and copyrights are the legal implementation of the base of all property rights: a man's right to the product of his own mind. By forbidding the unauthorized reproduction of an object, the law declares, in effect, ... that the value is created by the originator of the idea and may not be used without his consent."

Ayn Rand

07 januari 2008

Globaliseringen gynnar alla

Aftonbladets ledarsida upprepar i dag myten att den amerikanska medelklassen är förlorare i konkurrensen som globaliseringen har skapat. USA:s BNP per capita har växt med en tredjedel sedan 1990 (hänsyn taget till inflationen), och det är inte bara de rika som har blivit rikare. Som Johan Norberg förklarar rör sig den amerikanska befolkningen uppåt i inkomstklasser, och även Sveriges medelklass har gynnats av globaliseringen (Sveriges export har tredubblats sedan 1993).

Aftonbladet konstaterar att servicesektorn i USA växer på bekostnad av industrin och påstår att lönerna är låga i tjänstesektorn. Visst finns det låglönejobb i den amerikanska ekonomin, men de flesta nya jobben är kunskapsintensiva och högbetalda. Min räknare är tillverkad i Kina men konstruerad i Texas.

Den amerikanska ekonomins främsta styrka är toppuniversiteten som varje år producerar många entreprenörer. Google, Youtube och Facebook är de senaste exemplen på studenter som gjort sig själva miljardärer och skapat tusentals välbetalda arbeten. Youtube-grundaren Steve Chen flyttade till Kalifornien från Taiwan när han var åtta år gammal och byggde sig en förmögenhet.



Även i Storbritannien kommer nya kunskapsjobb. Detta flygblad fick jag i min hand på affärsgatan i Oxford.

06 januari 2008

Optimisterna var för pessimistiska

Bloggen Framtidstanken citerar Aftonbladet som publicerar en artikel från år 1900, där man förutsåg en fantastisk ökning av medellivslängden fram till år 2000:

"Medellifslängden har på grund af hygieniska reformer och sanitära förbättringar höjts från 35 till 50 år."

Framtidstanken konstaterar att medellivslängden i världen börjar närma sig 70 år, något som var svårt att tänka sig i seklets början. Jules Verne är närmare i sin spådom i en novell från 1889 i boken Drömmen om det 29:e seklet. Jules Verne beskriver där hur ett framtidssamhälle ser ut – år 2889:

"Vår tids människor har emellertid en mer robust konstitution än forntidens, tack vare hygienens och gymnastikens framsteg, samt den bakteriefria maten som har ökat medellivslängden från 37 till 68 år."

02 januari 2008

Oljan var billigast 1998

Oljepriset har för första gången nått 100 dollar per fat. Även om detta är en historiskt hög nivå så måste vi komma ihåg att de senaste årens oljeprisökningar har skett på kort tid och främst beror på politisk oro och ökad efterfrågan, inte på att oljan skulle vara på väg att ta slut. Som diagrammet nedan visar var 1998 det år då en amerikan behövde betala allra minst i arbetstid för ett fat olja. Sannolikt kommer priset att vända ner igen om några år.


Källor: Economic History Services, Groningen Total Economy Database, Inflationdata (70 procent av BNP antas gå till löner.)

01 januari 2008

Rätt tid för frihandelsdebatt

Dagens Nyheter hade en bra analys i sin ledare från den 29 december om att de höga priserna på jordbruksprodukter kan vara ett sätt för USA och EU att dra ned på tullar och subventioner utan att de franska och iowanska bönderna startar potatiskrig i ursinne.

Men det kan vara bråttom. Den historiska trenden är kraftigt fallande livsmedelspriser. De senaste årens höga livsmedels-, metall- och oljepriser har varit ett undantag som främst beror på att Kina har ökat sin industriella kapacitet kraftigt vilket sänkt priserna på fabriksvaror samtidigt som utvecklingen inom andra sektorer inte har varit lika snabb.

Det finns därför anledning att tro att priserna, även på olja, kommer att vända nedåt igen inom fem till tio år när jordbruket och råvaruutvinningen hinner ifatt industrin. The Economist berättar också att råvaruboomen har lett till höjda transportkostnader, men även de kan förväntas minska, när nya fartyg sjösätts 2009.

Det är alltså dags att agera nu! Nu är rätt tid för att öka opinionsbildningsansträngningarna ytterligare. EU:s jordbrukspolitik måste bort! Det är möjligt för Afrika att bli rikt genom industriexport som Kina, men det skulle bli väldigt mycket enklare om de fick exportera sin jordbruksproduktion.