29 september 2008

Så skapar du din egen finanskris, del 2

"Vi har runt en miljard i Fannie Mae och Freddie Mac-obligationer. Där gjorde vi en kalkylerad riskbedömning. De fanns i alla centralbanksportföljer i hela världen. Det var orimligt att tro att de här institutionerna inte skulle garanteras av staten om det skulle smälla till. Så skedde ju också och de pengarna är garanterade." (min fetning)

Sjunde allmänna pensionsfondens Peter Norman till E24

Del 1

28 september 2008

Sverige halkar efter när världens arbetmarknader reformeras

I samband med mitt deltagande i Moderata ungdomsförbundets arbetsgrupp om jobb för unga genomförde jag en mindre undersökning av hur fri från statliga regleringar som den svenska arbetsmarknaden är i jämförelse med andra länder. Undersökningen går även att ladda ned som PDF med källor.

Det finns tre index som mäter i hur stor utsträckning världens stater hindrar den fria marknaden genom regleringar, skatter, tullar och annat. Dessa är "Ease of Doing Business" från Världsbanken, "Index of Economic Freedom" från den konservativa Washingtontankesmedjan Heritage Foundation tillsammans med tidningen Wall Street Journal, samt "Economic Freedom of the World" som sammanställs av kanadensiska Fraser Institute. Alla dessa tre publikationer har underindex för graden av regleringar på arbetsmarknaden. Det ska noteras att vissa data från Ease of Doing Business används när de två andra indexen räknas fram.

En jämförelse med relevanta länder (se tabell) är inte upplyftande läsning för Sveriges del. Det genomreglerade Indien, som karakteriseras av "betungande arbetsmarknadsregleringar som skyddar en minoritet av arbetstagare på bekostnad av arméer av jobbsökande", anses av alla tre index vara mer liberalt än Sverige på arbetsmarknadsområdet.

I toppen trängs de anglosaxiska länderna med "flexicurityns" hemland Danmark. Dessa nationer förenas av låg arbetslöshet, i synnerhet för ungdomar, och låg andel långtidsarbetslöshet. Trygghet på arbetsmarknaden är i dessa länder inte att klamra sig fast vid sitt nuvarande jobb utan att veta att man kan få ett nytt. Danmark har också ett generöst bidragssystem till priset av världens högsta skatter.

Sveriges position i frihet på arbetsmarknaden bland ett urval av länder
Världsbanken: Ease of Doing BusinessHeritage Foundation: Index of Economic FreedomFraser Institute: Economic Freedom of the World
USADanmarkUSA
AustralienAustralienDanmark
DanmarkUSAStorbritannien
JapanKanadaKanada
KanadaStorbritannienJapan
StorbritannienJapanAustralien
ItalienItalienNorge
IndienIndienFinland
KinaFrankrikeFrankrike
NorgeKinaSpanien
SverigeSverigeIndien
FinlandSpanienSverige
TysklandNorgeKina
FrankrikeTysklandItalien
SpanienFinlandTyskland


Fraser Institutes index har den fördelen att det har funnits sedan 1970-talet och man kan därmed göra analyser över tid. Man ska inte dra stora växlar på förändringar mellan enskilda år men de 20 länder som har sammanhängande data visar en klar liberal trend (se diagram) sedan indexet började sammanställas. Sverige har dock halkat efter ordentligt och har enligt Economic Freedom of the World inte liberaliserats alls på 35 år vad gäller arbetsmarknaden. Detta samtidigt som indexet som helhet har förbättrats avsevärt.

Grad av frihet på arbetsmarknaden över tid


För att Sverige ska kunna ha ett högt välstånd, behålla sin internationella konkurrenskraft och locka till sig eftertraktad arbetskraft krävs en väl fungerande arbetsmarknad. Sverige bör sträva efter att befinna sig i topp på internationella rankinglistor över oreglerade arbetsmarknader.

22 september 2008

Kontraproduktiva xenofobilagar

Att Sverigedemokraternas ungdomsförbund lanserar en kampanj mot "svenskfientligheten" illustrerar hur lagar om hets mot folkgrupp, hatbrott och positiv särbehandling spelar mörka krafter i händerna genom att ge dessa en chans att bli offer. Lösningen är att behandla alla lika och ge alla samma rättigheter, oavsett om de är invandrare eller Sverigedemokrater.

19 september 2008

Dagens siffra

49 procent av amerikanerna oroar sig för att staten kommer att ingripa för mycket i ekonomin i samband med finanskrisen. 36 procent är oroliga för att staten kommer att göra för lite.

16 september 2008

En majoritet av araberna trivs i Israel

"77% av Israels araber bor hellre i Israel än i något annat land i världen", skriver Svensk Israelinformation i ett pressmeddelande och hänvisar till en opinionsundersökning från Harvard University. Så var det med den apartheidstaten.

14 september 2008

McCain i ledningen – och marknaden håller med

Svensk media har noterat att John McCain numera leder i opinionsundersökningarna. Rasmussen Reports skriver i dag:
McCain retains a three-point advantage for the third straight day, 50% to 47%. [...]

Voters are evenly divided as to who they think will win, but McCain voters are now more excited about the election than Obama’s. Rasmussen Markets data gives McCain a 52.0 % chance of victory while expectations for Obama are at 47.1 %. These figures are updated on a 24/7 basis by market participants.

McCain is viewed favorably by 57% of the nation’s voters while Obama earns positive reviews from 53%. McCain is supported by 90% of Republicans and has a six-point edge among unaffiliated voters. Eighty-two percent (82%) of Democrats say they’ll vote for Obama.
I citatet nämns den marknad för spel på presidentvalet som Rasmussen Reports har skapat. Där handlas med instrument som betalar ut 100 dollar om den kandidaten vinner, vilket innebär att priset på instrumentet avspeglar hur stor procentuell chans marknaden tror att kandidaten har att vinna. Även om McCain tidigare har lett i opinionsundersökningarna har marknaden hela tiden trott på en demokratisk valseger, ibland med 70 procents sannolikhet.



Den senaste tiden har dock marknadens bedömning av kandidaternas chanser förändrats markant. För första gången är det större sannolikhet att John McCain vinner än att Barack Obama flyttar in i Vita huset.



USA behöver en president som vågar reformera skolan, sjukvården och pensionssystemet (om han sedan lyckas med det är en annan sak). Och världen behöver en amerikansk president som kämpar för en friare handel och som inte låter sig begränsas av diktaturfritidsgården FN när militär handling är påkallad. Det ser bra ut.

Låg boendestandard är naturlig

Södertäljes kommunalråd Anders Lago (s) kräver i dag på DN debatt att flyktingars möjlighet att välja bostadsort inskränks. Han vill bekämpa "den extrema trångboddhet som råder bland flyktingarna i vissa av storstädernas förorter".

Trångboddheten är ett vanligt och naturligt fenomen. Invandrare från fattiga länder utan västerländsk arbetslivserfarenhet och med låg utbildning är mindre produktiva än infödda svenskar och kommer att tjäna mindre. Den som tjänar mindre kommer i de flesta fall att välja att spendera mindre på sin bostad än personer med högre inkomster.

Det är också naturligt att invandrare väljer att bosätta sig med personer från samma ursprungsland och att hushåll med samma inkomstnivå bor i samma område, på grund av de sociala problem som oftare förekommer hos personer med låg inkomst.

Nationalekonomen Thomas Sowell skriver om detta i Vägen ut ur slummen:
Extremt tätbefolkade etniska kvarter har existerat så länge människor flyttat in till städer, vare sig de gjort det från lantbrukets sydstater eller från jordbruksområden i Europa. Många andra bostadsfenomen i dagens getton kan återfinnas hos irländarna i början av artonhundratalet, hos judarna vid sekelskiftet och hos många andra grupper vid skilda tider och på skilda platser. (s. 99)

Det sociala fenomen som i dag kallas den "vita flykten" var vanligt långt innan några hudfärgsskillnader var inblandade. När irländska invandrare flyttade in i artonhundratalets bostadsområden flydde de ursprungliga invånarna. Faktum är att svarta ur medelklassen flydde från de områden i Detroit dit de polska invandrarna flyttade på artonhundratalet. (s. 102)
Migration från fattiga till rika länder kommer alltid att orsaka vissa påfrestningar i mottagarlandet i form av exempelvis ökad brottslighet. Det som kan göras för att underlätta är att se till att invandrarna snabbt kan stiga i produktivitet genom en fri och växande ekonomi, få ett jobb på en flexibel arbetsmarknad och ordna en passande bostad på en avreglerad bostadsmarknad. Man drar undan mattan för brottsligheten genom att avreglera spel, alkohol med mera.

Situationen förvärras dock bara om staten försöker motverka boendesegregation eller delar ut passiviserande bidrag. Det skapar bara motvilja hos den skattebetalande infödda befolkningen, vilket vore synd då migration ger enorma överföringsvinster, förser förföljda och krigsdrabbade människor med en fristad och gör vår kalla del av Nordeuropa lite roligare.

13 september 2008

Roligt om abortmotstånd



Daily Show with Jon Stewart avslöjar republikanska abortmotståndare i ett roligt inslag om vicepresidentens gravida dotter.

Som tur är verkar republikanernas abortmotstånd aldrig bli politisk verklighet utom i perifera frågor som bistånd. Under de senaste åren har republikanerna kontrollerat presidentposten, senaten, representanthuset, högsta domstolen och en majoritet av guvernörsposterna. Om de inte upphävde Roe versus Wade (vilket skulle ge delstaterna möjlighet att förbjuda aborter) då, när kommer de att göra det? Av den anledningen kan jag utan allt för mycket sinneskval ge republikanerna mitt stöd.

12 september 2008

Hansson har fel om Afghanistan

Aftonbladets Wolfgang Hansson påstår i en artikel att "vanliga afghaner har tröttnat på de ständiga civila offren för USA:s bomber. Fientligheten mot 'befriarna' växer konstant." Den slutsatsen stöds inte av den opinionsundersökning som jag refererade häromdagen.

Civila dör i krig, och i Afghanistan blir det oundvikligen en intressekonflikt mellan civilbefolkningens vilja och de utländska militärernas intresse att minimera de egna förlusterna. En avvägning mellan dessa båda intressen måste göras inför varje operation.

Man måste dock komma ihåg att skulden för alla dödsoffer ligger på den orättmätiga, odemokratiska sidan i kriget. Trots detta är det en snygg gest att USA och dess allierade betalar ut kompensation när tredje man drabbas, även om denna kunde ha varit större.

10 september 2008

Två steg fram och ett tillbaka för Bushdoktrinen

Bret Stephens skriver insiktsfullt i dagens Wall Street Journal om USA:s demokratiseringspolitik i Mellanöstern – Bushdoktrinen – som trots att den i delar inte uppfyllt förväntningarna är att föredra framför alternativen.
Would the Palestinian Authority be a more peaceable kingdom if a "secular" tyrant like Yasser Arafat were in charge? Was Lebanon better off when Syria terrorized its citizens (and supported Hezbollah) openly, without a murmur of opposition? Would America's influence in Pakistan have been enhanced had we stood in the way of the groundswell of popular opposition to Gen. Musharraf after he began rounding up lawyers, judges and civil-rights activists? Would Georgians have been better off under a Belarus-style regime that did the Kremlin's bidding automatically?
Stephens konstaterar samtidigt att det ibland kan vara klokare att stötta en mindre dålig diktatur än att dogmatiskt endast ge sitt stöd till demokratiskt valda regeringar. Ett exempel på detta är den islamistiska revolutionen i Iran 1979 då den inte så trevliga shahen ersattes av en långt värre ayatollah. Detta kan dock bara vara ett klokt handlingssätt om man redan har uteslutit att höja insatserna och med egen kraft införa demokrati, som i Irak.

07 september 2008

Vill vi ha Lars Ohly som utrikesminister?

Lars Ohly (v) krävde i torsdags på Aftonbladets debattsida att Sverige bryter det militära samarbetet med USA liksom vi har brutit samarbetet med Ryssland.

Han frågar sig vad skillnaden är mellan Rysslands anfall på Georgien och USA:s befrielse av Irak. Skillnaden är att Bush och Saakashvilli är demokratiskt valda men att Saddam och Putin inte är det. I det ena fallet en icke-demokrati som attackerade en demokrati, i det andra fallet en demokrati som invaderade en diktatur.

Lars Ohly efterlyser en "konsekvent" utrikespolitik. Man kan i alla fall inte beskylla Ohly för inkonsekvens. Han försvarar konsekvent förtryckare och diktatorer. I enlighet med Ohlys folkrätt ska de ha rätt att styra sin länder – för att de styr sina länder. Demokratifrågan är ointressant och berörs inte alls i Ohlys artikel.

Om Lars Ohly fått bestämma hade Saddam Hussein, mulla Omar och Slobodan Milosevic fortfarande haft makten. Och den karln kan bli utrikesminister 2010.

04 september 2008

Afghanistan behöver västvärldens hjälp

En brokig samling författare och socialdemokrater kräver på dagens DN debatt att Sverige lämnar det afghanska folket i sticket genom att dra tillbaka sina trupper omedelbart. För den åsikten har de dock inte något nämnvärt stöd bland afghanerna: 81 procent vill inte att de utländska trupperna ska dras tillbaka omedelbart, enligt en kanadensisk opinionsundersökning från oktober 2007. Stora majoriteter tycker också att de utländska, i synnerhet amerikanska, trupperna gör ett bra jobb:




De stora framsteg som har skett i Afghanistan sedan störtandet av talibanerna 2001 har i media delvis skymts av utvecklingen i Irak, som inte varit riktigt lika positiv. Afghanistans förste demokratiskt valde president, den provästlige Hamid Karzai, åtnjuter brett stöd – samtidigt som 72 procent tar avstånd från talibanerna. Skolväsendet har förbättrats enormt på bara några år. Sedan invasionen beräknas landets BNP per capita ha ökat med över 50 procent.


Källa: IMF

De allra flesta afghaner tycker att situationen var bättre 2007 än 2002 och att de utländska biståndsgivarna har gjort framsteg när det gäller talibanbekämpning och återuppbyggnad. För kvinnornas del har särskilt stora framsteg gjorts:



Femtio år efter Koreakrigets slut, 2003, skickade Sydkoreas president Kim Dae-jung brev till alla amerikanska Koreakrigsveteraner och tackade dem för deras uppoffringar. Tack vare de amerikanska soldaternas insats räddades Sydkorea från kommunismen och en av världshistoriens största framgångssagor möjliggjordes.

Afghanistan kommer att bli en fredlig och välmående nation, och framtida generationer av afghaner kommer att tacka George W. Bush för att han befriade deras land. Men det förutsätter västerländskt stöd i kampen mot de talibaner som hatar allt vad frihet och demokrati heter.

03 september 2008

Bra Fredrik!

I måndags besökte Fredrik Reinfeldt ett muslimskt halalslakteri. MUF-ordföranden i honom tittade fram när han gav ett bra svar till dem som vill förbjuda halalslakt:
Jamen, ät något annat då. Men det är ju det som är problemet – bara för att någon vill göra på något annat sätt inskränker ju inte det min frihet om det inte är så att jag tvingas till något jag inte önskar. Jag har aldrig förstått det där att man inte kan visa lite respekt för olikheter som går sida vid sida.
Till skillnad från delar av MUF har Reinfeldt också en vettig syn på Georgienkonflikten. Motsättningar löses inte genom att en mängd småstater skapas – i Sydossetiens fall lika stor som Skellefteå kommun – utan genom demokrati och individuell frihet.
Vår uppfattning är att det är en mer etniskt blandad befolkning [än bara osseter i Sydossetien], vilket oftast är risken, det såg vi också på Balkan – det som då ofta händer när man börjar peka ut en område och säga att ni ska tillhöra eller ni ska självständighetsförklaras är att det leder till etniska omflyttningar, till och med ibland det vi brukar kalla för etnisk rensning. Alltså, georgier förklaras icke önskvärda och grupper skiljs åt som under lång tid har kunnat leva sida vid sida. Och det är ju risken med nationalismen – det etniskt uppbyggda tänkandet som vi har sett allt för ofta. Vår väg är ju att skapa tolerans, att berätta att man visst kan leva sida vid sida även om man har olika etniska bakgrund.