Vi börjar med ett diagram över ländernas BNP per capita:
Medan demokratierna befinns över hela välståndsspektrat har alla icke-demokratier – utom en – en BNP per capita som understiger 12 000 dollar. Detta gäller om man lyfter ut de oljeberoende länderna (definierat som de länder som enligt en naiv beräkning – oljeproduktion gånger oljepris – får mer än 20 procent av BNP från oljan) eftersom det verkar sannolikt att en sådan resurs som så enkelt kan kanaliseras till staten för att köpa lydnad inte bidrar positivt till ett lands politiska utveckling som genuin ekonomisk tillväxt gör. Ett annat sätt att visa detta är att subtrahera oljeinkomsterna från BNP:
Återigen ser vi att en övre gräns för hur rik en icke-demokrati kan vara tycks hamna vid 12 000 dollar. Men vilket land är denna ständiga uteliggare – världens tredje rikaste land (efter Luxemburg och Norge, just före USA) som haft en BNP per capita över 12 000 dollar sedan 1970-talet? Det är gåtan Singapore, de facto-enpartistaten som har inskränkt yttrandefrihet och trakasserar oppostionen.
Ett försök att förklara detta kan vara att Singapore är en modern stadsstat. Kanske blir makten för centrerad i ett så litet land – statliga bostadsbolag har exempelvis använts för politiska syften. Möjligtvis är Singapore för litet och förmår inte producera en kritisk massa av åsikter, debattörer och organisationer för att demokratin ska blomma ut. Samma förklaringsmodell kan appliceras på två andra länder, Bahrain och Brunei, som också har inkomster på västerländsk nivå – men som det inte fanns data för – utan att vara demokratier och utan att det kan förklaras av oljefaktorn.
Med hjälp av ovanstående slutsatser kan vi beräkna när världens kvarvarande icke-demokratier kommer att nå upp till 12 000 dollar i oljejusterad BNP per capita och därmed borde bli demokratier. I tabellen nedan används IMF:s prognos för tillväxten 2007–2013 om den är högre än 3 procent per år, annars antas att länderna ska kunna åstadkomma 3 procent på lång sikt. Slutsatsen är att det finns gott hopp för att hela jorden är demokratisk i början av nästa sekel, och därmed helt fri från krig och svält.
Malaysia | 2007 |
Ryssland* | 2008 |
Vitryssland | 2008 |
Libanon | 2012 |
Kina | 2017 |
Bosnien och Herzegovina | 2017 |
Thailand | 2018 |
Kazakstan* | 2019 |
Armenien | 2019 |
Maldiverna | 2021 |
Tunisien | 2022 |
Bhutan | 2024 |
Marocko | 2028 |
Saudiarabien* | 2028 |
Iran* | 2029 |
Egypten | 2029 |
Jordanien | 2032 |
Gabon* | 2033 |
Libyen* | 2033 |
Algeriet* | 2035 |
Swaziland | 2037 |
Uzbekistan | 2039 |
Tadzjikistan | 2039 |
Kirgizistan | 2040 |
Vietnam | 2040 |
Laos | 2041 |
Fiji | 2041 |
Djibouti | 2045 |
Filippinerna | 2047 |
Tonga | 2047 |
Tanzania | 2048 |
Azerbajdzjan* | 2049 |
Kambodja | 2051 |
Syrien* | 2052 |
Pakistan | 2052 |
Sudan* | 2058 |
Kenya | 2058 |
Bangladesh | 2061 |
Elfenbenskusten | 2061 |
Nigeria* | 2062 |
Etiopien | 2064 |
Nepal | 2064 |
Kongo-Kinshasa | 2068 |
Uganda | 2069 |
Kamerun | 2069 |
Angola* | 2072 |
Salomonöarna | 2074 |
Burkina Faso | 2081 |
Jemen* | 2081 |
Rwanda | 2084 |
Gambia | 2085 |
Guinea | 2087 |
Togo | 2099 |
Kongo-Brazzaville* | 2106 |
Tchad* | 2109 |
Eritrea | 2113 |
* Oljeländer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar