Ny bok: Allt du behöver veta om skatter

Nu är min bok ute! I Allt du behöver veta om skatter har jag sammanfattat den nationalekonomiska skatteforskningen för en bredare allmänhet...

21 maj 2009

Köttskatt? Kanske – av klimatskäl

"Inför köttskatt!" tycker Jonas Norberg i Aftonbladet och i Liberal debatt. Eftersom jag blir så glad över en miljökämpe som har förstått nationalekonomins principer kommer jag inte att omedelbart förkasta förslaget.

Norberg menar att köttkonsumtionen ger upphov till fem externa effekter som inte framgår i priset och därför berättigar en skatt:
  1. Utsläpp av växthusgaser
  2. Övergödning av Östersjön
  3. Virussjukdomar som fågel- och svininfluensa
  4. Avskogning i exempelvis Sydamerika
  5. Ökad efterfrågan på jordbruksmark
5 kan man naturligtvis avföra. Om efterfrågan på jordbruksmark ökar så stiger priset och köttproduktionen betalar på detta sätt kostnaden för sin markanvändning. Detsamma torde gälla 4. Med äganderätt till mark kommer alla verksamheter att behöva bära sina kostnader.

Angående 2 så finns det sedan decennier en skatt på konstgödsel i Sverige. Det finns ingen anledning att införa ytterligare en skatt i konsumentledet för att minska övergödningen.

Återstår gör då 1 och 3. Uppkomst och spridning av virus (3) kan vara en anledning men de effekter vi har sett hittills – särskilt i Sverige – av djursjukdomar har inte varit så allvarliga. Kostnaderna har främst drabbat animaliesektorn själv eller beror på psykologiska effekter snarare än på sjukdomen i sig.

Nummer 1 i dessa dagar är klimatfrågan. Det kan stämma att jordbruket, tillsammans med flyg- och sjöfart, är underbeskattat ur växthusgassynpunkt – till skillnad från vägtrafiken som är hutlöst överbeskattad. Kor som släpper (i dubbel bemärkelse) ut metan bidrar kraftigt till klimatförändringen. Detta är det starkaste (men kanske enda) skälet till att se över köttbeskattningen.

Jonas Norbergs inlägg är välkommet i en köttdebatt som annars ofta präglas av moralism eller av missförstånd om djurs och människors rättigheter och värde.

Låt mig bjuda under!

Jag verkar inte få något sommarjobb. I år heller. Jag är inte ensam – ungdomarbetslösheten är skyhög.

MUF-ordföranden Niklas Wykman skriver i dag klokt på SvD Brännpunkt om detta. Han menar att lagen om anställningsskydd (las) måste avskaffas. Det måste den förvisso, men nyckeln i arbetslöshetsfrågan är lönenivån – vilken Wykman också nämner.

Man kan tänka sig att under fri lönebildning men bibehållen las skulle man ändå uppnå full sysselsättning eftersom lönerna är lägre som kompensation för att de anställda får större anställningstrygghet. Las förvärrar alltså ett problem som är skapat av de svenska fackföreningarna och kollektivavtalen.

Alliansföreträdare har tidigare pratat om behovet av lägre ingångslöner för att ge ungdomar jobb, men skjuter över frågan till arbetsmarknadens parter. Sanningen är naturligtvis att "den svenska modellen" fungerar som den gör för att riksdagen har bestämt det.

Politikerna måste ta ansvar och minska fackföreningarnas makt. Man kan aldrig förvänta sig att en förening för löntagare ska ta arbetslösas parti i tillräckling utsträckning.

Vad kollektivavtalen gör är att de förbjuder oss ungdomar att erbjuda arbetsgivarna att arbeta för lägre lön än de som är etablerade på arbetsmarknaden – i typfallet en "medelålders vit man".

Vi arbetslösa borde få bjuda under dem som arbetar för att kunna konkurrera om jobben. Det skulle det innebära en omfördelning från dem som har jobb till dem som inte har det – arbetslösa skulle få ett jobb och de som har ett jobb skulle få lägre lön. En omfördelning från medelålders till ungdomar. Från infödda till invandrare. En omfördelning från rika till fattiga.

I längden skulle naturligtvis avskaffandet av arbetslösheten genom lägre löner gynna alla genom lägre utgifter för bidrag och a-kassa och genom lägre brottslighet.

Solidaritet med arbetslösa! Rättvisa och jämlikhet för ungdomar! Låt oss bjuda under!



Läs Andreas Bjerkes inlägg!

Uppdatering 26 maj: Förslaget på dagens DN Debatt är mycket bra. Vem som helst som har läst samhällsekonomi på gymnasiet vet att löneökningar när BNP minskar leder till ökad arbetslöshet. Se även SvD 1 2 3.

20 maj 2009

Jag har redan röstat moderat!



Foto: Matt FixlerPrecis som många andra MUF:are runt om i Sverige har jag i dag förtidsröstat – via brev i mitt fall. Självklart kryssade jag Nicklas Sandström.

17 maj 2009

Fyra fantastiska decennier



Detta diagram visar, med 1970 som basår, vilka stora förbättringar som har skett av alla viktiga indikatorer på mänskligt välbefinnande.

Andel med säker vattentillgång i u-länder
197030 %200480 %
Andel länder som är liberala demokratier
197626 %200647 %
BNP per capita
1970$3 7402006$7 280
Medellivslängd
197059 år200668 år
Analfabetism
197037 %200518 %
Extremt fattiga i u-länder
198152 %200525 %
Dödsfall i krig per miljon människor
1970–791 1781990–97367

Klicka här för engelsk version med källor.

09 maj 2009

Brittisk byråkrati i sitt esse

I 400 år har böcker från Englands tidigmoderna era stått högst upp i en bokhylla i Duke Humfrey's Library, en del av Oxfords Bodleian Library, och plockats ned av personal på stegar på begäran. Fram till nu. Byråkraterna på Health and Safety Executive har nämligen bestämt att stegarna är för osäkra och inte får användas. En mängd historiska verk har gjorts oåtkomliga för forskare på grund av detta.

08 maj 2009

Rockstjärneprofessor Rosling på SVT

Två favoritcitat från dokumentären Roslings värld:
  • "Det är en sådan kraft i det här att kunna få elektricitet hemma och det är en sådan kraft i att kunna få något slags semester.

    Den kraften är i full sving i världen. Det är ju inte regeringar i Asien som bestämmer sig för att ha ekonomisk tillväxt. Det är ju miljontals familjer som har bestämt sig att barnen ska ha ett bättre liv än vad vi hade."

  • "Men vad är alternativet då? [till industrialisering] Alternativet är att man sitter där på landsbygden, får sex ungar, två dör, befolkningen dubblas på en generation och det blir krig och elände av alltihopa. Alternativet är värre."
En av mina favoritsidor är Gapminder, skapad av Hans Rosling, professor i internationell hälsa.