31 juli 2009

Wal-Mart till Skellefteå!

I dag höll jag och Andreas Löwenhöök, ordförande för Skellefteåmoderaterna, en presskonferens på en tomt i Skellefteå som är lämplig för exploatering av en ny butikskedja. Vi vill att bebyggelse tillåts på tomten och passar samtidigt på att skicka ett brev till den amerikanska lågprisjätten Wal-Mart i vilket vi inbjuder dem till Skellefteå. Se pressmeddelandet.

Norra Västerbottens Bo Fuhrman rapporterade från presskonferensen på Norrans hemsida och på sin blogg.

23 juli 2009

På Newsmill om bensinskatten

I dag kampanjade MUF Skellefteå för lägre bensinskatt i centrala Skellefteå. Norra Västerbotten och Västerbottens folkblad rapporterar.

I dag skriver jag också på Newsmill om bensinskatten och klimatet:
I dag, den 23 juli, är det Skattefridagen, den dag då en genomsnittlig löntagare har betalat alla årets skatter och börjar tjäna pengar till sig själv. Vi ägnar alltså mer än halva året åt att arbeta för skattmasen! En del av detta orimliga skattetryck är bensinskatten.

Trots bensinskatteuppror och Utan bilen stannar Sverige-kampanjer verkar debatten om bensinskatten ha tystnat i Sverige. Sedan kristdemokraterna ändrat åsikten man hade under valrörelsen vill nu alla riksdagspartier ha en hög bensinskatt. Anledningen till omsvängningen är den häftiga klimatdebatt som blossade upp. Problemet för alla beskattningsivriga politiker är att Sveriges höga bensinskatt saknar stöd i forskningen.

I en marknadsekonomi spelar priserna en avgörande roll. De avslöjar för konsumenten vilka kostnader samhället har haft för framställning av produkten och liksom av en osynlig hand kommer någon som handlar i sitt egenintresse också att handla i allas intresse.

Ett exempel är en bed and breakfast-inrättning. Den som övernattar på en sådan behöver inte ha dåligt samvete för att man klampar in i någons hem och stör värdfamiljen - det är redan inräknat i priset. Om priset är 400 kr tycker värdfamiljen uppenbarligen att den summan är värd besväret. Den enda fråga gästen behöver ställa sig är: Är det värt 400 kr för mig att övernatta här?

Ibland ställs detta på ända när det uppstår kostnader för någon annan som inte syns i priset - en extern kostnad. Ett exempel är bullret från en väg. Genom att köra på vägen skapar bilisten obehag för närboende; bilisten tar dock inte hänsyn till detta eftersom det inte finns något pris på buller.

I detta fall kan den externa kostnaden internaliseras genom att ägaren av vägen gör upp om ersättning för bullret med de närboende och sedan tar ut en bulleravgift av trafikanterna. Den osynliga handen fungerar nu som den ska och bilisten behöver inte ha dåligt samvete för att han skapar oväsen.

I fallet med global uppvärmning måste staten gå in och internalisera den externa kostnaden. Genom att beskatta bensin kan en svensk bilist fås att ta hänsyn till den kostnad som koldioxidutsläpp medför för bangladeshiska bönder om 50 år. För att räkna ut den korrekta nivån på en sådan skatt måste man beräkna summan av alla framtida kostnader för översvämningar, torka och värmeböljor som kan komma i den globala uppvärmningens spår.

Hundratals sådana beräkningar har gjorts. Vanligtvis uppges kostnaden i dollar per ton koldioxid. I diagrammet nedan har jag räknat om detta till kronor per liter bensin - alltså hur hög bensinskatten i Sverige borde vara om bilisterna ska möta den fulla kostnaden för sin körning, inklusive koldioxidutsläpp.


Källor: egna beräkningar, se fil
  1. När klimatekonomen Richard Tol gjorde en genomgång av 211 beräkningar drog han slutsatsen att den mest sannolika koldioxidkostnaden är 11 öre per liter bensin. Eftersom nettokostnaden för en liter bensin är fem kronor borde den svenska bensinen då kosta 5,11 kr (exklusive moms på bensinen).
  2. I sin senaste rapport beräknar FN:s klimatpanel (IPCC) genomsnittet av 100 undersökningar av kostnaden för koldioxid till 12 dollar per ton – motsvarande 25 öre per liter.
  3. Om EU:s handel med utsläppsrätter överfördes till bensinpriset skulle skatten sjunka till 38 öre.
  4. Nicholas Stern skrev en uppmärksammad rapport för den brittiska regeringen. Bensinen borde kosta 6,75 kr enligt en av uppskattningarna av Stern. Sternrapporten har kritiserats för att överdriva kostnaderna genom att exempelvis räkna med nollränta. Nästan alla 211 forskningsresultat som Tol går igenom ligger långt under Stern.
  5. Det allra högsta av de forskningsresultat som IPCC går igenom ger en optimal koldioxidskatt på 1,95 kr per liter.
  6. Dagens bensinpris på cirka 12 kronor ligger långt över samtliga dessa beräkningar. Även om man lägger till luftföroreningar, trafikolyckor och kostnader för vägnätet torde man ha svårt att motivera dagens bensinskatt. (2006 betalade bilisterna 80 miljarder kronor i skatt samtidigt som 17 miljarder investerades i väghållning.)
Följden av denna felaktiga skattesats är att man förstör prisernas roll och skapar samhällsekonomisk ineffektivitet. Dessutom är det omoraliskt att ta ut mer skatt från en grupp i samhället än vad som motiveras av de kostnader som orsakas av denna grupp.

Regeringen bör snarast sänka bensinskatten. Om inte annat så för att det efterfrågat av väljarna – hittills har 1 813 102 svenskar ställt sig bakom Bensinskatteupproret.

13 juli 2009

Därför har piraterna fel

Niclas Holmberg om fildelning i Norrköpings Tidningar:
Jag har försökt tyda fildelarnas argument, främst bland vänner.

1. Jag skulle gärna betala, men industrin har varit så sega på att ta fram schysta lösningar för det. (Och det var rätt att stjäla möbler innan Ikea etablerade sig.)

2. Efter alla mellanhänder blir det bara en liten del kvar till artisten. (Vilket går från "lite" till "inget alls" vid olaglig fildelning.)

3. Vi kan ju inte kriminalisera en hel ungdomsgeneration. (Vi bör med andra ord tillåta fortkörning och svartarbete också.)

4. Det är ju ändå så liten risk att man åker fast. (96 procent av villainbrotten klaras aldrig heller upp.)

5. Jag skulle ändå inte konsumera all den kultur som jag får tillgång till via olaglig fildelning. (Vilket rimligen gäller alla typer av stölder.)

12 juli 2009

Jag fick rätt om arbetslösheten

Citat från en insändare som jag skrev för över två år sedan, i maj 2007:
Ofta prisas "den svenska modellen" med kollektiva förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare. Parterna tar ansvar för samhällsekonomin och stabilitet kan garanteras, påstås det. I och med pågående avtalsrörelse kan man dock slutligen avfärda påståendet att fackföreningarna tar något som helst samhällsansvar. Med så kallade låglönesatsningar höjer de trösklarna ytterligare för inträde på arbetsmarknaden, vilket kommer att försvåra för mig som ungdom att få ett arbete när jag har gått ut skolan.
Nu har de höga ingångslönerna lett till att ungdomsarbetslösheten börjar nå 30 procent. Själv har jag gått ut skolan och har inte fått något sommarjobb. Vad var det jag sa?

05 juli 2009

Tjejerna är bättre i skolan – och kan komma att tjäna mer än killarna

"Skolans jämställdhetsarbete har stora brister", proklamerar Dagens Nyheter i dag (ej online) när de återger morgondagens rapport från Delegationen för jämställdhet i skolan. Rektorer och lärare anses "okunniga" om de inte köper genusextremisternas teorier. Problemet är att en nödvändig hörnsten i dessa teorier – att könet endast är en social konstruktion – är bevisat felaktig. Det finns, i genomsnitt över en befolkning, icke-anatomiska biologiska skillnader mellan kvinnor och män; arvet spelar in, inte bara miljön.

Detta erkänner de flesta genusvetare, men de inser inte att det gör att deras krav på 50/50-fördelning i varje situation blir totalt ogrundat. Det tydligaste exemplet är brottslighet. Kvinnor kommer aldrig att utgöra hälften av brottslingarna. I alla kulturer är det män som står för våld och aggression. Men DN:s artikel påstår att "den bristande jämställdheten och skapandet av kön i skolorna" är orsaken till att pojkarna är mest bråkiga i skolan. Överlag syns inte en kritisk mening i artikeln – de postmoderna sociologer och litteraturvetare som har kidnappat svensk jämställdhetsdebatt får stå helt oemotsagda.

Det är alltid viktigt att påpeka att eventuella könsskillnader endast gäller som genomsnitt över stora grupper och att skillnaderna inom könen är mycket större än skillnaderna mellan. Statistiken om könsskillnader är bara intressant ur ett helikopterperspektiv och inte när det gäller enskilda individer eller situationer.

Just därför är det viktigt att behandla alla lika och som individer – att vara blind för kön och andra irrelevanta yttre karakteristika. Men det får man inte heller enligt feministerna! Att vara könsblind är att visa "brist på kunskap inför de strukturer som finns i samhället", säger Anna Ekström, ordförande för delegationen och för Saco.

Det behöver inte vara ett problem och är knappast ett uttryck för diskriminerande strukturer att pojkar får sämre betyg i alla ämnen utom idrott trots att de presterar bättre på prov i flera ämnen. Betyg handlar inte bara om rena kunskaper utan också om arbetsdisciplin och det är uppenbart att många pojkar inte tar allvarligt på skolan och med rätta bestraffas för detta i betygskuvertet. Fokus måste ligga på att skapa en bra skola för alla, inte på att snygga till statistiken och jämna ut skillnader mellan grupper.

Även i den högre utbildningen syns det att kvinnor tar för sig mer. Och i det nutida informationssamhället blir högre utbildning och god språkbehandling och liknande färdigheter viktigare och viktigare. Det är därför inte osannolikt att kvinnorna i framtiden går om männen i inkomststatistiken – något som redan har hänt bland unga svenska jurister och bland unga New York-bor.

SVT