23 juli 2009

På Newsmill om bensinskatten

I dag kampanjade MUF Skellefteå för lägre bensinskatt i centrala Skellefteå. Norra Västerbotten och Västerbottens folkblad rapporterar.

I dag skriver jag också på Newsmill om bensinskatten och klimatet:
I dag, den 23 juli, är det Skattefridagen, den dag då en genomsnittlig löntagare har betalat alla årets skatter och börjar tjäna pengar till sig själv. Vi ägnar alltså mer än halva året åt att arbeta för skattmasen! En del av detta orimliga skattetryck är bensinskatten.

Trots bensinskatteuppror och Utan bilen stannar Sverige-kampanjer verkar debatten om bensinskatten ha tystnat i Sverige. Sedan kristdemokraterna ändrat åsikten man hade under valrörelsen vill nu alla riksdagspartier ha en hög bensinskatt. Anledningen till omsvängningen är den häftiga klimatdebatt som blossade upp. Problemet för alla beskattningsivriga politiker är att Sveriges höga bensinskatt saknar stöd i forskningen.

I en marknadsekonomi spelar priserna en avgörande roll. De avslöjar för konsumenten vilka kostnader samhället har haft för framställning av produkten och liksom av en osynlig hand kommer någon som handlar i sitt egenintresse också att handla i allas intresse.

Ett exempel är en bed and breakfast-inrättning. Den som övernattar på en sådan behöver inte ha dåligt samvete för att man klampar in i någons hem och stör värdfamiljen - det är redan inräknat i priset. Om priset är 400 kr tycker värdfamiljen uppenbarligen att den summan är värd besväret. Den enda fråga gästen behöver ställa sig är: Är det värt 400 kr för mig att övernatta här?

Ibland ställs detta på ända när det uppstår kostnader för någon annan som inte syns i priset - en extern kostnad. Ett exempel är bullret från en väg. Genom att köra på vägen skapar bilisten obehag för närboende; bilisten tar dock inte hänsyn till detta eftersom det inte finns något pris på buller.

I detta fall kan den externa kostnaden internaliseras genom att ägaren av vägen gör upp om ersättning för bullret med de närboende och sedan tar ut en bulleravgift av trafikanterna. Den osynliga handen fungerar nu som den ska och bilisten behöver inte ha dåligt samvete för att han skapar oväsen.

I fallet med global uppvärmning måste staten gå in och internalisera den externa kostnaden. Genom att beskatta bensin kan en svensk bilist fås att ta hänsyn till den kostnad som koldioxidutsläpp medför för bangladeshiska bönder om 50 år. För att räkna ut den korrekta nivån på en sådan skatt måste man beräkna summan av alla framtida kostnader för översvämningar, torka och värmeböljor som kan komma i den globala uppvärmningens spår.

Hundratals sådana beräkningar har gjorts. Vanligtvis uppges kostnaden i dollar per ton koldioxid. I diagrammet nedan har jag räknat om detta till kronor per liter bensin - alltså hur hög bensinskatten i Sverige borde vara om bilisterna ska möta den fulla kostnaden för sin körning, inklusive koldioxidutsläpp.


Källor: egna beräkningar, se fil
  1. När klimatekonomen Richard Tol gjorde en genomgång av 211 beräkningar drog han slutsatsen att den mest sannolika koldioxidkostnaden är 11 öre per liter bensin. Eftersom nettokostnaden för en liter bensin är fem kronor borde den svenska bensinen då kosta 5,11 kr (exklusive moms på bensinen).
  2. I sin senaste rapport beräknar FN:s klimatpanel (IPCC) genomsnittet av 100 undersökningar av kostnaden för koldioxid till 12 dollar per ton – motsvarande 25 öre per liter.
  3. Om EU:s handel med utsläppsrätter överfördes till bensinpriset skulle skatten sjunka till 38 öre.
  4. Nicholas Stern skrev en uppmärksammad rapport för den brittiska regeringen. Bensinen borde kosta 6,75 kr enligt en av uppskattningarna av Stern. Sternrapporten har kritiserats för att överdriva kostnaderna genom att exempelvis räkna med nollränta. Nästan alla 211 forskningsresultat som Tol går igenom ligger långt under Stern.
  5. Det allra högsta av de forskningsresultat som IPCC går igenom ger en optimal koldioxidskatt på 1,95 kr per liter.
  6. Dagens bensinpris på cirka 12 kronor ligger långt över samtliga dessa beräkningar. Även om man lägger till luftföroreningar, trafikolyckor och kostnader för vägnätet torde man ha svårt att motivera dagens bensinskatt. (2006 betalade bilisterna 80 miljarder kronor i skatt samtidigt som 17 miljarder investerades i väghållning.)
Följden av denna felaktiga skattesats är att man förstör prisernas roll och skapar samhällsekonomisk ineffektivitet. Dessutom är det omoraliskt att ta ut mer skatt från en grupp i samhället än vad som motiveras av de kostnader som orsakas av denna grupp.

Regeringen bör snarast sänka bensinskatten. Om inte annat så för att det efterfrågat av väljarna – hittills har 1 813 102 svenskar ställt sig bakom Bensinskatteupproret.

1 kommentar:

  1. Jasså vi såg dig just i tidningen ditt borgarsvin, det var ingen trevlig överraskning. Snälla, lägg ner den här bloggen innan fler oskyldiga dör av fasa vid dess åsyn. Det kommer giftiga moln ur datorn när jag öppnar den. Vidriga, hemska, kapitalistsvin.

    SvaraRadera