18 september 2009

Hägglund har bra poänger

Göran Hägglunds utspel har, liksom förra gången, mötts av hätsk kritik. Kritiken handlar främst om två punkter.

För det första att Hägglund hycklar eftersom hans parti företräder en moraliserande syn på bland annat alkohol och homosexualitet. Men man måste kunna hålla två saker i huvudet samtidigt. Hägglunds utspel handlar om något annat.

För det andra att Hägglund uppvisar något slags USA-inspirerad antiintellektualism och populism. Det är svårt att hitta belägg för denna tolkning i artikeln. Snarare vänder sig Hägglund mot den postmodernism som sätter ideologi före kunskap och som dyker upp då och då i debatten och i samhällsvetenskapen. Två exempel är genusvetenskapen och queerteorin som utgår ifrån att könsidentiteten respektive den sexuella läggningen är sociala konstruktioner och inte biologiskt bestämda – ett antagande som är uppenbart nonsens och motbevisat.

Utspelets kärna kan sägas vara att det svenska samhället överlag är ganska bra, och att människor oftast är rationella och kapabla att fatta beslut åt sig själva. Det finns ofta en god anledning till att samhället ser ut som det gör och att människor gör de val de gör. Detta synsätt ligger nära det som framförs av exempelvis Johan Norberg i När människan skapade världen.

Mot detta står kulturradikalers teorier om att människor luras att göra fel val av ondskefulla sociala eller kommersiella krafter. Exempelvis hävdas att problemet med segregation inte är att miljonprogramsområdena är drabbade av utanförskap utan att personer i fina villaområden lever ordnade liv med jobb.

Göran Hägglund är något viktigt på spåren.

1 kommentar:

  1. Ojojoj vilka stora kliv du tar i alldeles för små skor...

    SvaraRadera