22 november 2009

Ny rapport kritiserar marknadsmyterna

I dag publicerar jag en rapport som kritiserar Daniel Ankarloos bok Marknadsmyter. Boken är en attack på liberalt ekonomiskt tänkande. Johan Norberg har tidigare kritiserat boken i Nyliberalen och undertecknad publicerade förra året en granskning av ett av kapitlen i boken som publicerades före resten av boken.

Min rapport är ett komplement till dessa texter. Läs rapporten här. Den underliggande statistiken finns att ladda ned här.

Sammanfattning
  • Ankarloo kritiserar nationalekonomin ur en teoretisk synvinkel, men glömmer att många av nationalekonomernas förutsägelser har starkt empiriskt stöd.

  • Ankarloos kritik mot Coases teori om företag och transaktionskostnader är irrelevant eftersom transaktionskostnaderna inte behöver vara explicita för att teorin ska vara användbar.

  • Forskningen visar att ekonomisk frihet ger högre tillväxt. Detta samband gäller både industriländerna och världen som helhet.

  • Ankarloo ignorerar forskningen, gör en egen analys av siffrorna och hävdar att det inte finns något samband mellan ekonomisk frihet och BNP per capita i de 24 rikaste länderna. En närmare undersökning visar att det finns ett tydligt samband:



  • Den extrema fattigdomen har minskat från 42 till 17 procent sedan 1981.

  • Ankarloo hävdar att man bör mäta fattigdomen i förhållande till samhällets (världens) inkomster, så kallad relativ fattigdom. Men även den relativa fattigdomen i världen har minskat sedan 1981.

  • Tillväxt bör mätas i procent eftersom erfarenheten visar att tillväxten är procentuell. Därför är det inte rimligt att säga att ojämlikheten ökar eftersom de rika länderna växer mer i absoluta tal.

  • Att räkna ojämlikhet i världen i absoluta tal är också missvisande. Om man skulle jämföra länder på samma sätt leder det till absurda slutsatser som att Sverige och Brasilien är lika ojämlika.
Tillägg 25 november: Alternativa beräkningar av den relativa fattigdomen antyder en större minskning än vad som anges i rapporten.

9 kommentarer:

  1. "Den extrema fattigdomen har minskat från 42 till 17 procent sedan 1981."

    använder du data från Världsbanken då?
    då vet du väl att de bytt metodologi för att mäta fattigdom under den perioden. du jämför således äpplen med päron.

    detta gäller även detta om VB är din källa.

    "Ankarloo hävdar att man bör mäta fattigdomen i förhållande till samhällets (världens) inkomster, så kallad relativ fattigdom. Men även den relativa fattigdomen i världen har minskat sedan 1981."

    resten är ju bara ideologiskt färgade åsikter, vilka du är entitled to.

    SvaraRadera
  2. Jag använder Världsbankens reviderade siffror för perioden. Alltså är det jämförbart över tid.

    SvaraRadera
  3. Hr Lundberg,
    .
    Din energi och nitiskhet är avundsvärd. Tyvärr är Ankarkloo och andra på hans kant totalt imuna mot resonnemang. De har sin idé och de skiter i allt som inte talar för den.
    .
    De hatar alla som klarar sig själva och inte behöver deras fina system som de skall befokla och styra. De behöver fattiga och utslagna men framför allt behöver de en avundsjuk medelklass som skall betala för allt.
    .
    Vi som klarar oss själva och mest vill vara i fred är deras största hatobjekt - vi kan ju möjligen inspirera någon att faktiskt skita i 1:a maj och jobba lite istället...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hr Lundberg
      Struntprat. De hatar inte alla som klarar sig själva, men vill inte att de sämrade bemedlade ska lämnas i sticket.

      Radera
  4. "Forskningen visar att ekonomisk frihet ger högre tillväxt."

    Forskning visar att korrelation är kausalitet.

    Johan

    SvaraRadera
  5. I det här fallet visar forskningen på kausalitet. Även kritiska undersökningar av litteraturområdet erkänner att man har påvisat kausalitet:

    "This does not
    mean that there is no economic freedom – economic growth association. The
    evidence is indicative of a positive impact on economic growth." (min fetning)

    Doucouliagos, Chris (2005), ”Publication bias in the economic freedom and economic growth literature” i Roberts, Colin J. & Stanley, T. D., Meta-regression analysis: issues of publication bias in economics (Wiley-Blackwell)

    En metod är Grangerkausalitet, använt i detta papper:

    "In this paper we intend to determine what causal relationships exist between
    economic freedom, political freedom and economic growth. We shall use a dynamic
    model in our approach, and define causality along the lines established by Granger
    (Granger, 1969). We say that the variable x is causing y if we are better able to predict
    y using all available information than if the information apart from x had been used.
    Namely, if we control for the information contained in past values of y , and past values
    of x add significantly to the explanation of current y , then we may say that x
    “Granger-causes” y."

    SvaraRadera
  6. Inte för att jag misstror att det *kan* råda kausalitet mellan ekonomisk frihet och tillväxt (eller t.o.m. faktiskt gör det), men att observation A föregår observation B är inte bevis för att A orsakar B. Det kan vara C som orsakar både A och B.

    Johan Norbergs bok om världskapitalismen är inte särkilt noggrann med att påpeka skillnaden mellan kausalitet och korrelation. Jag kan inte minnas att det nämns en enda gång.

    Jag gillar "liberalism" från ett personligt perspektiv. Alla anspråk på "vetenskaplig" moral är däremot enbart till för toaletten. Börja med Hume's lag.

    SvaraRadera
  7. Jag har svårt att se vilken faktor som skulle orsaka ekonomisk frihet och sedan, med några års fördröjning, tillväxt. Se mitt nya blogginlägg för en forskningsgenomgång.

    Det här är inte nödvändigtvis en normativ analys. Att kapitalism gör människor rikare, friskare, lyckligare och friare är ett positivt påstående, inte ett normativt.

    SvaraRadera
  8. Även om det är så att kausalitet inte kan bevisas i det här fallet borde man kanske som socialist förvånas över den tydliga korrelationen. Hur uppstår den, hur ser det kausala sambandet ut på det planet?

    SvaraRadera