Ny bok: Allt du behöver veta om skatter

Nu är min bok ute! I Allt du behöver veta om skatter har jag sammanfattat den nationalekonomiska skatteforskningen för en bredare allmänhet...

20 oktober 2010

The world's ten most important diagrams

It is difficult to find good data about the state of humanity. For this reason, this blog post contains the latest figures – and prognoses in some cases – for the ten most important indicators of the state of the world: economic freedom, income, poverty, hunger, water, electricity, literacy, life expectancy, democracy and war. Those who want to know more are recommended to read In Defence of Global Capitalism by Johan Norberg, even if some of the statistics are a bit outdated.

Economic freedom is the freedom to own things, not pay high taxes, trade with other people and countries and run businesses without government restrictions. Economic freedom has increased substantially over the last few decades:


Economic freedom. Weighted average for countries with 86 percent of world population on a scale 1–10.
Source: Own calculations based on Economic Freedom of the World (Swedish)

And since more economic freedom causes higher growth, it is not surprising that world income (GDP) per person has increased. Can you spot the financial crisis in the diagram below? You may need a magnifying glass.


Income. GDP per person in dollars, adjusted for inflation and price level.
Source: Angus Maddison (1950-2008), IMF (2009-2015)

The world has become more equal over the last few decades. This has made the effect of increased prosperity on poverty even more profound:


Extreme poverty. Share of people that lives on less than $1.25 per day, adjusted for inflation and price level.
Source: Chen & Ravallion 2008 (1981-2005), Global Monitoring Report 2010 (2005-2020)

Hunger and poverty are likely to be closely associated. Therefore it is surprising that hunger is exhibiting a much slower rate of decrease since the mid-1990s. It is also believed that hunger increased temporarily during the 2009 financial crisis.


Hunger. Share of people who are undernourished.
Source: FAO

Access to water and electricity has improved dramatically, though, thanks to investment over a long period of time.


Water. Proportion who has access to a safe water source.
Source: World Development Report 1994 (1975-1990), WDI (1990-2008)


Electricity. Share of people who have electricity.
Source: World Energy Outlook 2002, s. 380

World literacy is also increasing, hand in hand with rising prosperity and school enrollment:


Literacy. Proportion of people over the age of 15 who can read and write.
Source: Unesco (1970-1980), WDI (1990-2008)

Health is improving in pace with economic and technological progress:


Life expectancy.
Source: World Population Prospects: The 2008 Revision

The correlation between economy and democracy is strong. Hence it is not surprising that we see a long-run positive trend for the share of people who live in democracies (green):


Democracy. Proportion of people who live in democracies.
Source: Own calculations based on Polity IV (Swedish)

Two democracies have never made war against one another. That is in all likelyhood a partial explanation of the fact that the war death rate decreased by 95 percent between the Cold War and today:


War. War deaths per year per million people.
Source: Human Security Report 2009

(This blog post is available in Swedish here.)

17 oktober 2010

Världens tio viktigaste diagram – hela listan

Det är svårt att hitta bra statistik om hur mänskligheten egentligen mår. I detta inlägg finns därför de senaste siffrorna – och prognoserna i förekommande fall – för de tio viktigaste indikatorerna på världens tillstånd: ekonomisk frihet, inkomst, fattigdom, hunger, vatten, elektricitet, läskunnighet, medellivslängd, demokrati och krig. För den som vill veta mer rekommenderas Världens välfärd av Johan Norberg, även om den börjar bli lite inaktuell.

Ekonomisk frihet är friheten att äga saker, inte betala så mycket skatt, handla med andra människor och länder och driva företag utan statliga restriktioner. Den ekonomiska friheten har ökat kraftigt de senaste decennierna:


Ekonomisk frihet. Tiogradig skala, vägt genomsnitt för länder med 86 procent av världens befolkning.
Källa: Egna beräkningar utifrån Economic Freedom of the World

Och eftersom mer ekonomisk frihet ger högre tillväxt är det inte så förvånande att världens inkomst (BNP) per person ökat. Ser du finanskrisen i diagrammet nedan? Du kan behöva ett förstoringsglas.


Inkomst. BNP per person i dollar, justerat för inflation och prisskillnader.
Källa: Angus Maddison (1950-2008), IMF (2009-2015)

Världen har blivit mer jämlik de senaste decennierna, vilket gör att välståndsökningen är mycket tydlig i fattigdomsstatistiken:


Extrem fattigdom. Andel som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen, justerat för inflation och prisskillnader.
Källa: Chen & Ravallion 2008 (1981-2005), Global Monitoring Report 2010 (2005-2020)

Hunger och fattigdom torde vara nära sammankopplade. Därför är det förvånande att hungern visar en betydligt svagare minskning sedan mitten av 1990-talet, och man tror även att hungern tillfälligt ökade under finanskrisen 2009.


Hunger. Andel människor som är undernärda.
Källa: FAO

Tillgången till vatten och elektricitet har dock förbättrats kraftigt, tack vare investeringar under en lång tid.


Vatten. Andel som har säker tillgång till vatten.
Källa: World Development Report 1994 (1975-1990), WDI (1990-2008)


Elektricitet. Andel människor som har elektricitet.
Källa: World Energy Outlook 2002, s. 380

Även läskunnigheten ökar i världen, hand i hand med det stigande välståndet och det allt högre skoldeltagandet (samtidigt som barnarbetet minskar).


Läskunnighet. Andel över 15 som kan läsa och skriva.
Källa: Unesco (1970-1980), WDI (1990-2008)

Hälsan förbättras i takt med de ekonomiska och tekniska framstegen:


Medellivslängd.
Källa: World Population Prospects: The 2008 Revision

Sambandet mellan ekonomi och demokrati är starkt. Därför är det inte förvånande att vi ser en långsiktig uppåtgående trend för andelen människor som lever i demokratier (grönt):


Demokrati. Andel människor som bor i demokratier.
Källa: Egna beräkningar utifrån Polity IV

Två demokratier har aldrig krigat mot varandra. Det är säkerligen en delförklaring till att dödstalet i krig har minskat med 95 procent mellan kalla kriget och i dag:


Krig. Dödsfall i krig per år, per miljon människor.
Källa: Human Security Report 2009

16 oktober 2010

Nya diagram om demokratins utveckling

Det är svårt att hitta bra statistik över demokratins ställning i världen. Forskningsprojektet Polity IV har satt betyg på de flesta av världens länder för åren 1800 och framåt, men det är svårt att hitta någon bra sammanställning av demokratins utveckling under 1800- och 1900-talen. I detta blogginlägg presenteras bearbetningar av Politystatistiken för att ge en bild av demokratins utveckling.



Diagrammet visar hur många människor som bor i länder som är demokratiska, ickedemokratiska eller som saknar data. Polity IV betygsätter världens länder på en skala från -10 till 10. Länder med en poäng på 6 eller högre bedöms vara demokratier. Med den begränsningen var bara USA en demokrati under diagrammets första 30 år, men fick därefter sällskap av allt fler länder.



Detta diagram visar hur stor andel som bor i demokratiska respektiva ickedemokratiska länder. Vi noterar en uppgång fram till 1930 och därefter en nedgång. Efter andra världskriget kommer en andra demokratiseringsvåg, men demokratiseringen stagnerar under 1960- och 70-talen. I samband med Sovjetunionens upplösning uppstår den tredje demokratiseringsvågen.



Det befolkningsvägda snittet berättar ungefär samma historia. På grund av brist på uppgifter kring andra världskriget visas inte snittet för dessa år. Notera också att det är svårt att jämföra snittet före och efter andra världskriget eftersom det finns uppgifter för ungefär hälften av världens befolkning fram till andra världskriget och för 80 procent (och ökande) efter kriget.

Klicka här för att ladda ned en Excelfil med all data. I filen kan du också ändra demokratigränsen från 6 till ditt önskade värde.

05 oktober 2010

Ge ekonomipriset till Robert Barro

Nobelprissäsongen har nu börjat. Vem eller vilka som får ekonomipriset avslöjas på måndag, den 11 oktober.

Jag hoppas att Harvardekonomen Robert Barro får priset. Han är sedan 40 år en extremt produktiv forskare som skrivit om den statliga upplåningens effekt på sparandet, konjunkturcykler och ekonomisk tillväxt.

Andra tillväxtforskare som kan komma i fråga är Paul Romer och Charles I. Jones. Vill man uppmärksamma klimatekonomer så finns William Nordhaus och Martin Weitzman. Tyvärr brukar Nobelkommittén gilla att uppmärksamma keynesianer, och då ligger N. Gregory Mankiw och David Romer bra till.