16 juni 2012

Leder demokrati till marknadsekonomi?

We would like to see that investments promote the private sector rather than strengthen the hand of the government over the economy. Because Burma has been a command economy for far too long and we never prospered.
Aung San Suu Kyi, Burmas oppositionsledare

Reconsidering the economic role of the state, giving a greater role for the private sector without eliminating the role of the state.
– Egyptiska Frihets- och rättvisepartiets (Muslimska brödraskapets politiska gren och favorit i dagens presidentval) ekonomiska program

Ovanstående uttalanden tyder på att Burma och Egypten kommer att gå mot mer marknadsekonomi och mindre statlig inblandning i ekonomin när länderna nu demokratiseras.

Är dessa två länder enskilda fall eller är det ett mönster att länder som blir demokratier samtidigt väljer att genomföra marknadsekonomiska reformer? Forskningen indikerar att Burma och Egypten inte är undantag: demokrati tenderar att leda till mer marknadsekonomi.

Exempelvis finner Dawson (2003) och de Haan & Sturm (2003) att demokrati ledde till mer ekonomisk frihet under decennierna efter 1970. Guiliano med flera (2010) finner att demokrati i genomsnitt ledde till en mer liberal ekonomisk politik på områdena jordbruk, handel, finansmarknader, kapitalrörelser och produktmarknader i 150 länder 1960–2004.

Dessa resultat indikerar att demokrati inte bara är eftersträvansvärt i sig – demokrati leder också till att länder för en klokare ekonomisk politik. Det är väldokumenterat att länder med en mer liberal ekonomi har en bättre ekonomisk utveckling och därmed lägre fattigdom.

14 juni 2012

Liberaler måste alltid försvara fri rörlighet

Dilsa Demirbag-Stens och Johan Norbergs debattartikel i Dagens Nyheter i dag lyfter ett viktigt ämne: vissa borgerliga företrädares invandringskritiska retorik.

Jag tror inte att problemet är riktigt lika stort som artikelförfattarna gör intryck av. Exempelvis förespråkar såväl MUF som CUF och LUF fri invandring. (KDU bytte åsikt för några år sedan och stödjer inte längre fri invandring enligt en blogguppgift.)

Debatten är dock angelägen. Det behövs en liberal offensiv i invandringsfrågorna.

09 juni 2012

Vem vill ha mer kunskap i skolan?

Debatten om resultaten i skolan tilltar men få verkar på allvar vara beredda att gå mot en mer kunskapscentrerad utbildning. I stället är det en favoritlösning på varje samhällsproblem att föreslå att skolan ska öka kunskapen på området.


Lista över områden som föreslagits som egna ämnen i skolan


Det verkar finnas liten insikt om att egenskaper som ledarskap, kritisk förmåga eller sociala färdigheter inte är något som direkt kan läras in. Försöker man blir det mest flum av det hela.

Regeringen med Jan Björklund i spetsen pratar mycket om fokus på kunskap men har i flera fall verkat i rakt motsatt riktning. Den vill integrera sex- och samlevnadskunskapen i andra ämnen, till exempel genom queerperspektiv på historien.

Vad sägs om följande reformagenda för en kunskapsskola?

Ta bort slöjd, hemkunskap, temadagar och antidrogpropaganda. Minska idrotten och sex- och samlevnadskunskapen. Öka lektionstiden i matematik, naturvetenskap, världshistoria, juridik och nationalekonomi. Låt eleverna träna sin förmåga att uttrycka sig på svenska och engelska genom skrivande i historia och samhällskunskap i stället för att traggla grammatik.

08 juni 2012

Välkommet att Borg bekämpar skadlig skatteplanering

I Sverige – och de flesta andra länder – är beskattningen av företag inkonsekvent. Vinster beskattas med en bolagsskatt på 26,3 procent medan räntor på lån inte beskattas. (Inkomster från både vinster och räntor beskattas dock med 30 procent hos den enskilde kapitalägaren.)

Detta har lett till att företag försöker minska sin skattebörda genom att göra interna lån inom koncernen så att räntorna kan dras av. Det är positivt att Anders Borg i dag föreslår att denna möjlighet försvinner – förutsatt att intäkterna går tillbaka till företagssektorn genom lägre bolagsskatt.

Svenskt Näringsliv kan dock ha en poäng i att reformen ökar osäkerheten för företagen.

Finansministern kunde i stället ha inväntat Företagsskattekommitténs förslag. De har i uppdrag att ta fram en skattereform där vinster och räntor behandlas lika. En sådan reform är angelägen eftersom skattelagstiftningen i dag innebär en snedvridning av företagens finansieringsval. Ett sätt att jämställa vinster och räntor vore att avskaffa bolagsskatten, något som MUF förespråkar.

Men det bästa vore att avskaffa alla former av kapitalbeskattning.

TT: SvD | DN