09 juni 2012

Vem vill ha mer kunskap i skolan?

Debatten om resultaten i skolan tilltar men få verkar på allvar vara beredda att gå mot en mer kunskapscentrerad utbildning. I stället är det en favoritlösning på varje samhällsproblem att föreslå att skolan ska öka kunskapen på området.


Lista över områden som föreslagits som egna ämnen i skolan


Det verkar finnas liten insikt om att egenskaper som ledarskap, kritisk förmåga eller sociala färdigheter inte är något som direkt kan läras in. Försöker man blir det mest flum av det hela.

Regeringen med Jan Björklund i spetsen pratar mycket om fokus på kunskap men har i flera fall verkat i rakt motsatt riktning. Den vill integrera sex- och samlevnadskunskapen i andra ämnen, till exempel genom queerperspektiv på historien.

Vad sägs om följande reformagenda för en kunskapsskola?

Ta bort slöjd, hemkunskap, temadagar och antidrogpropaganda. Minska idrotten och sex- och samlevnadskunskapen. Öka lektionstiden i matematik, naturvetenskap, världshistoria, juridik och nationalekonomi. Låt eleverna träna sin förmåga att uttrycka sig på svenska och engelska genom skrivande i historia och samhällskunskap i stället för att traggla grammatik.

3 kommentarer:

  1. Jag håller med om att hemkunskapen bör tas bort, och att den ändå ganska viktiga teorin bör läggas in i samhällskunskap respektive idrott och hälsa. Då har man sparat mycket pengar då hemkunskap ju är det absolut dyraste ämnet i grundskolan. Jag instämmer även med man bör försöka integrera ämnen i varandra. Personligen skulle jag även vilja se mer kreativt arbete i form av projekt och praktiska utövningar på ämnen. (Matematik i träslöjden är ett exempel.)

    Jag ställer mig däremot skeptisk till varför alla ska lära sig mer om nationalekonomi, argument för det, Jacob?

    SvaraRadera
  2. Genom att studera nationalekonomi får eleverna lära sig att tänka kritiskt och rationellt. (Till skillnad från en kurs i allmänt "kritiskt tänkande" som lätt blir flum eftersom man inte har något konkret att diskutera.)

    Nationalekonomi är också ett bra sätt att lära sig att tolka diagram och kanske också att tillämpa matematik.

    SvaraRadera
  3. Nationalekonomi ingår redan i samhällskunskapen. Se exempelvis en punkt i det centrala innehållet från kursplanen i samhällskunskap 2:

    "Nationalekonomiska teoriers framväxt och genomslagskraft utifrån historiska villkor och motsättningar, till exempel merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism , keynesianism och monetarism. Frågor om tillväxt, makt, inflytande, ett hållbart samhälle, miljö och resursfördelning i relation till de ekonomiska teorierna."

    Sedan så ingår kritiskt tänkande i ett flertal kursplaner (speciellt historia och samhällskunskap, förmodligen även i religion och filosofi). De som hävdar att detta skulle behöva vara ett eget ämne har förmodligen inte läst kursplanerna.

    SvaraRadera