27 februari 2014

"Vad säger den senaste forskningen om invandringens påverkan på ekonomin?"

I dag släpper Migro en ny rapport av Rola Brentlin, Jonas Grafström och mig där vi går igenom ny forskning om de statsfinansiella effekterna av invandring. Läs den här.

21 februari 2014

Om liberal politisk filosofi: Den fria viljan ger rätt till frihet

I går besökte jag MUF Östermalm och pratade om liberal politisk filosofi. Nedan är en text i ämnet som jag skrev åt en numera nedlagd blogg för några år sedan.


Individens fria vilja är utgångspunkten. Foto: Louise Stenberg.

Den liberala synen på individen utgår från den fria viljan. Personer som har ett förnuft har en möjlighet att tolka sin omgivning och att medvetet välja att styra sin kropp för att uppnå sina mål. En människa – eller annan varelse med tillräckligt avancerad hjärna – kan välja att lyfta sin arm och därför äger hon sin arm. Ur detta självägande härleds rätten till liv och frihet. Det man äger har man rätt att bestämma över. Därför har man frihet att göra vad man vill så länge som andra människors rättigheter respekteras.

Oägda föremål blir ägodelar genom att människor blandar sitt arbete med dem. Den som hugger ned ett träd och bygger ett hus av virket blir ägare till huset. Hon har tagit något värdelöst och skapat värde. Om föremålet hade haft något värde hade det ju redan tagits i anspråk av någon. Äganderätt till mark härleds på samma sätt genom att någon utvecklar marken genom att exempelvis odla upp den.

Den liberala synen på ägande kritiseras ibland för att vara opraktisk eller historiskt inkorrekt. Nu behöver ju vi inte bekymra oss så mycket om hur legitim etablering av äganderätt går till i praktiken eftersom all mark redan är ägd. Och den allra största delen av dagens förmögenheter har sin källa i legitim affärsverksamhet relativt nära nutid. (Däremot finns det en pågående debatt om äganderätt till vilt, fisk, vatten och luft.) Argumentet att förmögenhetsackumulation historiskt inte sällan har skett genom stölder och erövringar är alltså inte giltigt för det mesta av världskapitalet av i dag.

Alla ömsesidigt frivilliga transaktioner mellan två individer är legitima. Båda måste tjäna på transaktionen, annars hade den ju inte ägt rum. Ingen annan har någon rätt att lägga sig i transaktionen, vare sig det rör en anställning under farliga arbetsförhållanden, försäljning av en nazistisk tidning, insättning på en risktagande bank eller överlåtelse av en medicin som inte har testats noggrant.

Utomstående personer, oavsett hur många de är eller hur de är utsedda, är människor de också och har inte mer rättigheter än någon annan. De har inte rätt att kräva någon annans lydnad eller att gå ta del av någon annans egendom.

Eftersom människans rättigheter härleds ur den fria viljan är de desamma oberoende av tid, land eller kultur. Djur har inte samma rättigheter som människor eftersom deras hjärnor inte är tillräckligt utvecklade för att tänka, tolka verkligheten och göra medvetna val. Barn och förståndshandikappade har också rättigheter i egenskap av människor, men eftersom deras förnuft inte är fullt utvecklat har de inte samma rätt till full frihet som vuxna med fullt utvecklad hjärnfunktion.

Om man inte accepterar detta filosofiska resonemang kan man ta en genväg till de liberala slutsatserna. Det är nämligen svårt att acceptera demokrati och äganderätt bara litegrann. De flesta av oss har sedan barnsben fått lära oss att acceptera äganderätten, till mark och till andra ting. Det är fel att palla äpplen som någon har lagt ned tid på och det är fel att snatta från en butik. Och det är fel i sig, inte för att en majoritet av befolkningen har röstat fram politiker som har bestämt att det är olagligt att stjäla.

Accepterar man demokratin accepterar man att varje människa har samma rättigheter. Lägger man ihop dessa två åsikter – äganderätt och demokrati – får man en självmotsägelse om man inte är liberal. Liberalismen kombinerar okränkbara rättigheter som är lika för alla med demokrati genom att politikerna verkar under en konstitution som garanterar individens rätt till liv, frihet och egendom och begränsar statens makt.

En tredje väg till den liberala individsynen är den konsekvensetiska. De flesta, om inte alla, liberala slutsatser går att motivera med att de får goda konsekvenser. Äganderätt och rättsstat ger säkerhet och uppmuntrar till investeringar, frihandel ger tillväxt, fri abort motverkar farliga illegala aborter och en liberal alkoholpolitik ger inte grogrund för organiserad brottslighet. Även en författning som garanterar rättigheter går att motivera med att den ger långsiktig stabilitet för exempelvis ett företag som vill bygga ett kraftverk och vill ha garantier för att de får behålla sina vinster i decennier.

I ett liberalt samhälle finns de bästa förutsättningarna för att alla människor ska respekteras som de är. En näringsidkare som diskriminerar en grupp av människor förlorar inkomster och kommer att slås ut av konkurrensen i längden. Dessutom skickar den liberala staten en tydlig signal om likabehandling eftersom den behandlar alla lika – även om staten inte ingriper mot diskriminering som sker i samhället.

I det liberala samhället finns också möjlighet att söka de gemenskaper man vill. Det står var och en fritt att gå med i kommunistiska, kristna eller ekologistiska sammanslutningar. Så länge det är ömsesidigt frivilligt är det möjligt att exempelvis avtala om hur inkomster ska fördelas bland medlemmar i gruppen. I dagens samhälle är det inte möjligt att helt forma ett samhälle i samhället eftersom man måste betala skatt och följa regleringar.

Liberalismen är en rik och genomtänkt tanketradition med rötter i upplysningstiden. Den har påverkat många staters författningar och alla svenska partier i någon grad. Liberalismen har aldrig tillämpats helt konsekvent, utan bara uppblandad med andra idéströmningar som socialliberalism, socialism, konservatism eller protektionism. De liberala idéerna är dock på frammarsch i alla delar av världen och allt pekar på att de kommer att fortsatta vinna terräng i framtiden.


Litteratur och vidare läsning

Norberg, Johan (1999), Fullständiga rättigheter: Ett försvar för de 21 första artiklarna i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Stockholm: Timbro.

Nordin, Ingemar (1998), Djur är inte människor. Stockholm: Timbro.

Nozick, Robert (2004) [1974], Anarki, stat och utopi (övers. Margareta Eklöf). Stockholm: Timbro.

Rand, Ayn (2008), Förnuft, egoism, kapitalism och en romantisk livskänsla (övers. Louise Persson). Stockholm: Timbro.

Schoolland, Ken (2004) [1988], Jonatan Godtrogens underbara äventyr: En frimarknadsodyssé. Outgiven. I synnerhet epilogen.