Ny bok: Allt du behöver veta om skatter

Nu är min bok ute! I Allt du behöver veta om skatter har jag sammanfattat den nationalekonomiska skatteforskningen för en bredare allmänhet...

19 september 2014

"Dags att diskutera integration"

Denna krönika publicerades i Norran den 11 september:

Under augusti månad var flyktingfrågan hett debatterad. Detta sedan Migrationsverket hade flaggat för ett kraftigt ökat antal flyktingar i kölvattnet av en försämrad humanitär situation i Mellanöstern under sommaren.

Att flyktingmottagandet kom upp på dagordningen kunde ha lett till en konstruktiv debatt om hur bidragssystem och arbetsmarknad kan förbättras så att de nyanlända kan integreras. Men det var nog för mycket att hoppas på i en valrörelse. I stället fick vi en högljudd debatt om vem som gynnar Sverigedemokraterna.

Det är naturligt att fokus hamnar på de direkta kostnaderna för flyktingmottagandet när budgetläget är ansträngt, men samtidigt är det olyckligt. Det är ett återkommande problem i politiken att kostnaderna för en händelse eller reform är synliga och direkta, medan fördelarna är diffusa och långsiktiga, men stora.

Kostnaderna för Migrationsverkets hantering av asylärenden syns i statsbudgeten, och måste förstås finansieras, men de många vinsterna av invandringen är inte lätta att sätta siffror på. Handeln med invandrarnas hemländer ökar. I många av Skellefteå kommuns småorter bidrar invandrare till att service på orten, exempelvis i form av en pizzeria, finns kvar. Många av Sveriges största företag är startade av invandrare.

Sverige har varit bra på att omfamna samhällsomvandlingar och teknisk utveckling, även om de på kort sikt kan innebära påfrestningar. Sverige reste inte murar mot omvärlden utan lät billiga kläder slå ut textilindustrin i Borås, eftersom man visste att handel gynnar alla på sikt. I dag kan svenskar köpa importerade kläder till låga priser, samtidigt som arbetare i Asien har kunnat lämna det tunga jordbruket och få relativt välbetalda jobb i textilindustrin. På samma sätt innebär invandringen på sikt vinster för Sverige.

För att dessa vinster ska bli så stora som möjligt behövs en bättre integrationspolitik. Det är det diskussionen borde handla om. Exempelvis huruvida det är klokt att flyktingar automatiskt slussas in i ett bidragssystem. I dag får nyanlända etableringsersättning i två år under tiden de deltar i integrationsaktiviteter som SFI. Vore det inte bättre om arbete var utgångspunkten i stället för bidrag?

06 september 2014

"Framtiden är snart här"

Denna krönika publicerades i Norran den 11 augusti.

Det finns de som hävdar att alla stora tekniska landvinningar redan är gjorda. Att vi kommer att få se en allt långsammare ekonomisk utveckling och att framtiden kommer att se ut ungefär som nu.

Jag tillhör inte dem. På lång sikt verkar vår produktivitet – och därmed inkomst per person – öka med två procent per år. Det motsvarar en fördubbling vart 35:e år. Varje generation får alltså nästan dubbelt så hög levnadsstandard som den föregående. Det mesta tyder på att denna utveckling kommer att fortsätta.

Två nya tekniker med revolutionerande potential finns redan nu. Det handlar om förarlösa bilar och självbetjäningskassor i butiker. Transportsektorn och handeln utgör en stor del av den svenska ekonomin och sysselsätter tillsammans 800 000 personer. Ny teknik som minskar behovet av arbetskraft i dessa sektorer skulle kunna driva ekonomisk utveckling under flera decennier framöver.

Obemannade kassor har funnits i några år nu men entusiasmen hos kunderna är blandad. Om tekniken förfinas och kunderna vänjer sig kan självbetjäningskassor bli standard i butikerna. Då kan butikerna sänka sina kostnader betydligt.

Försök med förarlösa bilar pågår på många håll i världen. Datorstyrda bilar utvecklade av Google, mest känt för sin sökmotor, har redan kört en miljon kilometer på Kaliforniens vägar utan incidenter. Förarlösa bilar skulle kunna förändra hur vi förflyttar oss i grunden och revolutionera exempelvis taxi- och budbranscherna.

Arbetsbesparande innovationer leder till att jobb försvinner – det är hela poängen. Men det kommer att skapas precis lika många nya jobb. Om priset på mjölken sjunker, för att butiken inte längre behöver betala kassörens lön, kommer konsumenterna att få pengar över att köpa något annat för och nya jobb kommer att skapas i de sektorerna.

Andelen som arbetar i jordbruket har minskat från 80 till två procent de senaste 100 åren i Sverige, men det betyder inte att arbetslösheten är 78 procent.

Vi har stora förbättringar av levnadsstandarden att se fram emot under 2000-talet. Om du vill dra ditt strå till stacken, välj självbetjäningskassan nästa gång du handlar.